Bibeln / Fjärde Mosebok (Numeri), 9 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                 Fjärde Mosebok (Numeri), 9 Kapitlet

                  Påskhögtid i öknen.  Molnskyn över
                             tabernaklet.

  1.  Och HERREN talade till Mose Sinais öken, i första månaden av det
      andra året efter deras uttåg ur Egyptens land; han sade:
  2.  Israels barn skola ock hålla påsk högtid på den bestämda tiden.
  3.  På fjortonde dagen i denna månad, vid aftontiden, skolen I hålla
      den, på bestämd tid.  Enligt alla stadgar och föreskrifter därom
      skolen I hålla den.

  4.  Så sade då Mose till Israels barn att de skulle hålla
      påskhögtid.
  5.  Och de höllo påskhögtid i först månaden, på fjortonde dagen i
      månaden, vid aftontiden, i Sinais öken Israels barn gjorde i
      alla stycken såsom HERREN hade bjudit Mose

  6.  Men där voro några män som hade blivit orena genom en död
      människa, så att de icke kunde hålla påskhögtid på den dagen;
      dessa trädde på den dagen fram inför Mose och Aron.
  7.  Och männen sade till honom: »Vi hava blivit orena genom en död
      människa; skall det därför förmenas oss att bland Israels barn
      bära fram HERRENS offergåva på bestämd?»
  8.  Mose svarade dem: »Stannen så vill jag höra vad HERREN bjuder
      angående eder.»

  9.  Och HERREN talade till Mose och sade:
 10.  Tala till Israels barn och säg: Om någon bland eder eller edra
      efterkommande har blivit oren genom en död, eller är ute på resa
      långt borta, och han ändå vill hålla HERRENS påskhögtid
 11.  så skall han hålla den i andra månaden, på fjortonde dagen, vid
      aftontiden.  Med osyrat bröd och bittra örter skall han äta
      påskalammet.
 12.  Intet därav skall lämnas kvar till morgonen, och intet ben skall
      sönderslås därpå.  I alla stycken skall påskhögtiden hållas såsom
      stadgat är därom.
 13.  Men om någon som är ren, och som icke är ute på resa ändå
      underlåter att hålla påskhögtid, så skall han utrotas ur sin
      släkt, eftersom han icke har burit fram HERRENS offergåva på
      bestämd tid; den mannen bär på synd.
 14.  Och om någon främling bor hos eder och vill hålla HERRENS
      påskhögtid, så skall han hålla den enligt den stadga och
      föreskrift som gäller för påskhögtiden.  En och samma stadga
      skall gälla för eder, lika väl för främlingen som för infödingen
      i landet.

 15.  Och på den dag då tabernaklet sattes upp övertäckte molnskyn
      tabernaklet, vittnesbördets tält, och om aftonen, och sedan ända
      till morgonen, var det såsom såge man en eld över tabernaklet.
 16.  Så var det beständigt: molnskyn övertäckte det, och om natten
      var det såsom såge man en eld.
 17.  Och så ofta molnskyn höjde sig från tältet, bröto Israels barn
      strax upp, och på det ställe där molnskyn stannade, där slogo
      Israels barn läger.
 18.  Efter HERRENS befallning bröto Israels barn upp, och efter
      HERRENS befallning slogo de läger.  Så länge molnskyn vilade över
      tabernaklet, lågo de i läger.
 19.  Och om molnskyn en längre tid förblev över tabernaklet, så
      iakttogo Israels barn vad HERREN bjöd dem iakttaga och bröto
      icke upp.
 20.  Stundom kunde det hända att molnskyn allenast några få dagar
      stannade över tabernaklet; då lågo de efter HERRENS befallning i
      läger och bröto sedan upp efter HERRENS befallning.
 21.  Stundom kunde det ock hända att molnskyn stannade allenast från
      aftonen till morgonen; när då molnskyn om morgonen höjde sig,
      bröto de upp; eller om så var, att molnskyn stannade en dag och
      en natt och sedan höjde sig, så bröto de upp då.
 22.  Eller om den stannade två dagar, eller en månad, eller vilken
      tid som helst, så att molnskyn länge förblev vilande över
      tabernaklet, så lågo Israels barn stilla i läger och bröto icke
      upp; men när den sedan höjde sig, bröto de upp.
 23.  Efter HERRENS befallning slogo de läger, och efter HERRENS
      befallning bröto de upp.  Vad HERREN bjöd dem iakttaga, det
      iakttogo de, efter HERRENS befallning genom Mose.