- Project Runeberg -  Bibeln /
Josua, 9 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                          Josua, 9 Kapitlet

                         Gibeoniternas list.

  1.  Då nu alla de konungar som bodde på andra sidan Jordan, i
      Bergsbygden, i Låglandet och i hela kustlandet vid Stora havet
      upp emot Libanon, hörde vad som hade skett -- hetiterna,
      amoréerna, kananéerna, perisséerna, hivéerna och jebuséerna --
  2.  slöto de sig endräktigt tillhopa för att strida mot Josua och
      Israel.

  3.  Men när invånarna i Gibeon hörde vad Josua hade gjort med Jeriko
      och Ai,
  4.  togo också de sin tillflykt till list: de gingo åstad och
      föregåvo sig vara sändebud; de lade utslitna packsäckar på sina
      åsnor, så ock utslitna, sönderspruckna och hopflickade vinläglar
      av skinn,
  5.  och togo utslitna, lappade skor på sina fötter och klädde sig i
      utslitna kläder, varjämte allt det bröd de togo med sig till
      reskost var torrt och söndersmulat.
  6.  Så gingo de till Josua i lägret vid Gilgal och sade till honom
      och Israels män: »Vi hava kommit hit från ett avlägset land;
      sluten nu förbund med oss.»
  7.  Men Israels män svarade hivéerna: »Kanhända bon I här mitt
      ibland oss; huru skulle vi då kunna sluta förbund med eder?»
  8.  Då sade de till Josua: »Vi vilja bliva dig underdåniga.»  Josua
      frågade dem: »Vilka ären I då, och varifrån kommen I?»
  9.  De svarade honom: »Dina tjänare hava kommit från ett mycket
      avlägset land för HERRENS, din Guds, namns skull; ty vi hava
      hört ryktet om honom och allt vad han har gjort i Egypten
 10.  och allt vad han har gjort med amoréernas konungar, de två på
      andra sidan Jordan, Sihon, konungen i Hesbon, och Og, konungen i
      Basan, som bodde i Astarot.
 11.  Därför sade våra äldste och alla vårt lands inbyggare till oss:
      'Tagen reskost med eder och gån dem till mötes och sägen till
      dem: Vi vilja bliva eder underdåniga, sluten nu förbund med
      oss.'
 12.  Detta vårt bröd var nybakat, när vi togo det med oss till
      reskost hemifrån, den dag vi gåvo oss i väg för att gå till
      eder; men se, nu är det torrt och söndersmulat.
 13.  Dessa vinläglar, som voro nya, när vi fyllde dem, se, de äro nu
      sönderspruckna.  Och dessa kläder och skor som vi hava på oss
      hava blivit utslitna under vår mycket långa resa.»
 14.  Då togo männen av deras reskost, men rådfrågade icke HERRENS
      mun.
 15.  Och Josua tillförsäkrade dem fred och slöt ett förbund med dem,
      att de skulle få leva; och menighetens hövdingar gåvo dem sin
      ed.

 16.  Men när tre dagar voro förlidna, sedan de hade slutit förbund
      med dem, fingo de höra att de voro från grannskapet, ja, att de
      bodde mitt ibland dem.
 17.  Då bröto Israels barn upp och kommo på tredje dagen till deras
      städer; och deras städer voro: Gibeon, Kefira, Beerot och
      Kirjat-Jearim.
 18.  Likväl angrepo Israels barn dem icke, eftersom menighetens
      hövdingar hade givit dem sin ed vid HERREN, Israels Gud.  Men
      hela menigheten knorrade mot hövdingarna.
 19.  Då sade alla hövdingarna till menigheten: »Vi hava givit dem vår
      ed vid HERREN, Israels Gud; därför kunna vi nu icke komma vid
      dem.
 20.  Detta är vad vi vilja göra med dem, i det att vi låta dem leva,
      på det att icke förtörnelse må komma över oss, för edens skull
      som vi hava svurit dem.»
 21.  Och hövdingarna sade till dem att de skulle få leva; men de
      måste bliva vedhuggare och vattenbärare åt hela menigheten,
      såsom hövdingarna hade sagt till dem.
 22.  Och Josua kallade dem till sig och talade till dem och sade:
      »Varför haven I bedragit oss och sagt: 'Vi bo mycket långt borta
      från eder', fastän I bon mitt ibland oss?
 23.  Så varen I därför nu förbannade; I skolen aldrig upphöra att
      vara trälar, vedhuggare och vattenbärare vid min Guds hus.»
 24.  De svarade Josua och sade: »Det hade blivit berättat för dina
      tjänare huru HERREN, din Gud, hade tillsagt sin tjänare Mose att
      han ville giva eder hela detta land och förgöra alla landets
      inbyggare för eder; därför fruktade vi storligen för våra liv,
      när I kommen, och så gjorde vi detta.
 25.  Och se, nu äro vi i din hand.  Vad dig synes gott och rätt att
      göra med oss, det må du göra.»
 26.  Och han gjorde så med dem; han friade dem från Israels barns
      hand, så att de icke dräpte dem;
 27.  men tillika bestämde Josua på den dagen att de skulle bliva
      vedhuggare och vattenbärare och vid HERRENS altare -- såsom de
      äro ännu i dag -- på den plats som han skulle utvälja.


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/06_09.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free