- Project Runeberg -  Bibeln /
Domarboken, 5 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                        Domarboken, 5 Kapitlet

                    Deboras och Baraks segersång.

  1.  De sjöngo Debora och Barak, Abinoams son, denna sång:

  2.    Att härförare förde an i Israel,
          att folket villigt följde dem --
          loven HERREN därför!
      >Dom. 4,10.
  3.    Hören, I konungar;
          lyssnen, I furstar.
        Till HERRENS ära
          vill jag, vill jag sjunga,
        lovsäga HERREN,
          Israels Gud.

  4.    HERRE, när du drog ut från Seir,
        när du gick fram ifrån Edoms mark,
        då bävade jorden,
          då strömmade det från himmelen,
        då strömmade vatten
          ned ifrån molnen;
      >2 Mos. 19,16 f. 5 Mos. 2,3 f. 33,2. Ps. 68,8 f. 77,18. 97,5. 114,7.
  5.    bergen skälvde
          inför HERRENS ansikte,
        ja, Sinai inför HERRENS,
          Israels Guds, ansikte.

  6.    I Samgars dagar,
          Anats sons,
        i Jaels dagar
          lågo vägarna öde;
        vandrarna måste färdas
           svåra omvägar.
      >Dom. 3,31.
  7.    Inga styresmän funnos,
          inga funnos mer i Israel,
        förrän du stod upp, Debora,
        stod upp såsom en moder i Israel.
      >Dom. 4,4.
  8.    Man valde sig nya gudar;
          då nådde striden fram till portarna.
        Men ingen sköld, intet spjut var att se
        hos de fyrtio tusen i Israel.
      >5 Mos. 32,17. 1 Sam. 13,19 f.

  9.    Mitt hjärta tillhör Israels hövdingar
        och dem bland folket, som villigt följde;
 10.    ja, loven HERREN.
        I som riden på vita åsninnor,
          I som sitten hemma på mattor,
        och I som vandren på vägen, talen härom.
 11.    När man under rop
          skiftar byte mellan vattenhoarna,
        då lovprisar man där
          HERRENS rättfärdiga gärningar,
        att han i rättfärdighet regerar i Israel.
        Då drog HERRENS folk
          ned till portarna.
 12.    Upp, upp, Debora!
        Upp, upp, sjung din sång!
        Stå upp, Barak;
          tag dig fångar,
          du Abinoams son.

 13.    Då satte folkets kvarleva
          de tappre till anförare,
        HERREN satte mig
          till anförare över hjältarna.
 14.    Från Efraim kommo män
          som hade rotfäst sig i Amalek;
        Benjamin följde dig
          och blandade sig med dina skaror.
        Ned ifrån Makir
          drogo hövdingar åstad,
        och från Sebulon män
         som buro anförarstav.
      >Jos. 17,1. Dom. 12,15.
 15.    Furstarna i Isaskar
          slöto sig till Debora;
        och likasom Isaskar,
         så gjorde ock Barak;
        ned i dalen skyndade man i dennes spår.

          Bland Rubens ätter
          höllos stora rådslag.
 16.    Men varför satt du kvar
          ibland dina fållor
        och lyssnade till flöjtspel vid hjordarna?
        Ja, av Rubens ätter
        fördes stora överläggningar.
 17.    Gilead stannade
          på andra sidan Jordan.
        Och Dan varför -- dröjer han
          ännu vid skeppen?
        Aser satt kvar
          vid havets strand,
          vid sina vikar stannade han.
      >Jos. 13,24 f. 19,24 f., 40 f.
 18.    Men Sebulon var ett folk
          som prisgav sitt liv åt döden,
        Naftali likaså,
          på stridsfältets höjder.

 19.    Konungar drogo fram och stridde
        ja, då stridde Kanaans konungar
        vid Taanak, invid Megiddos vatten;
        men byte av silver vunno de icke.
 20.    Från himmelen fördes strid,
        stjärnorna stridde
        från sina banor mot Sisera.
      >2 Mos. 14,24 f. Jos. 10,l2 f. Dom. 4,15.

 21.    Bäcken Kison ryckte dem bort,
          urtidsbäcken,
          bäcken Kison.
        Gå fram, min själ, med makt!
      >Dom. 4,13.
 22.    Då stampade hästarnas hovar,
        när deras tappra ryttare jagade framåt, framåt.
 23.    Förbannen Meros,
          säger HERRENS ängel,
        ja, förbannen dess inbyggare,
        därför att de ej kommo
          HERREN till hjälp,
        HERREN till hjälp bland hjältarna.

 24.    Välsignad vare Jael framför andra kvinnor,
        Hebers hustru, kainéens,
        välsignad framför alla kvinnor som bo i tält!
      >Dom. 4,17 f. Judit 13,18.
 25.    Vatten begärde han;
            då gav hon honom mjölk,
        gräddmjölk bar hon fram
            i högtidsskålen.
 26.    Sin hand räckte hon ut efter tältpluggen,
        sin högra hand efter arbetshammaren
        med den slog hon Sisera
            och krossade hans huvud,
        spräckte hans tinning
            och genomborrade den.
 27.    Vid hennes fötter sjönk han ihop,
            föll omkull och blev liggande;
        ja, vid hennes fötter
            sjönk han ihop och föll omkull;
        där han sjönk ihop,
            där föll han dödsslagen.

 28.    Ut genom fönstret
            skådade hon och ropade,
        Siseras moder,
            ut genom gallret:
        »Varför dröjer väl
            hans vagn att komma?
        Varför äro de så senfärdiga,
            hans vagnshästars fötter?»
 29.    Då svara de klokaste
            av hennes hovtärnor,
        och själv giver hon sig
            detsamma svaret:
 30.    »Förvisso vunno de byte,
            som de nu utskifta:
        en flicka, ja, två
            åt envar av männen,
        byte av praktvävnader för Siseras räkning,
        byte av praktvävnader, brokiga tyger;
        en präktig duk, ja, två brokiga dukar
        för de fångnas halsar.»

 31.    Så må alla dina fiender
            förgås, o HERRE.
        Men de som älska honom må likna solen,
            när den går upp i hjältekraft.

      Och landet hade nu ro i fyrtio år.
      >Ps. 19,6. Matt. 13,43.


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/07_05.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free