Bibeln / Första Samuelsboken, 12 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                   Första Samuelsboken, 12 Kapitlet

                  Samuel avlägger räkenskap för sin
                  förvaltning och talar till folket.

  1.  Och Samuel sade till hela Israel: »Se, jag har lyssnat till edra
      ord och gjort allt vad I haven begärt av mig; jag har satt en
      konung över eder.
      >1 Sam 8:7, 22.
  2.  Nu är det eder konung som skall vara eder ledare, nu då jag är
      gammal och grå; I haven ju redan mina söner ibland
      eder.  Hittills är det jag som har varit eder ledare, från min
      ungdom ända till denna dag.
  3.  Se har står jag, vittnen nu mot mig inför HERREN och inför hans
      smorde.  Har jag tagit någons oxe, eller har jag tagit någons
      åsna?  Har jag förtryckt någon eller övat våld mot någon?  Har
      jag tagit mutor av någon, för att jag skulle se genom fingrarna
      med honom?  Jag vill då giva eder ersättning därför.»
      >Syr. 46,19. Apg. 20,33.
  4.  De svarade: »Du har icke förtryckt oss, du har icke övat våld
      mot oss; och från ingen människa har du tagit något.»
  5.  Då sade han till dem: »HERREN vare vittne mot eder, och hans
      smorde vare ock vittne denna dag, att I icke haven funnit något
      i min hand.»  De svarade: »Ja, vare det så.»

  6.  Samuel sade till folket: »Ja, HERREN vare vittne, han som lät
      Mose och Aron uppstå och förde edra fäder upp ur Egyptens land.
  7.  Så träden nu fram, för att jag må gå till rätta med eder inför
      HERREN angående allt gott som HERREN i sin rättfärdighet har
      gjort mot eder och mot edra fäder.
  8.  När Jakob hade kommit fram till Egypten, ropade edra fäder till
      HERREN, och HERREN sände Mose och Aron, som förde edra fäder ut
      ur Egypten och läto dem bosätta sig här i landet.
      >1 Mos. 46,6. 2 Mos. 2,23 f. 3,9 f. 4,14f. Jos. 24,5.
  9.  Men när de glömde HERREN, sin Gud, sålde han dem i Siseras hand,
      härhövitsmannens i Hasor, och i filistéernas hand och i Moabs
      konungs hand, och dessa stridde mot dem.
      >Dom. 3,12 f. 4,1 f. 10,6 f. 13,1. Ps. 44,13.
 10.  Men de ropade till HERREN och sade: 'Vi hava syndat, ty vi hava
      övergivit HERREN och tjänat Baalerna och Astarterna; men rädda
      oss nu från våra fienders hand, så vilja vi tjäna dig.'
      >Dom. 10,10.
 11.  Då sände HERREN Jerubbaal och Bedan och Jefta och Samuel och
      räddade eder från edra fienders hand runt omkring, så att I
      fingen bo i trygghet.
      >Dom. 6:11 f.  11:1 f.  1 Sam. 7:5 f., 7 f.
 12.  Men när I sågen att Nahas, Ammons barns konung, kom emot eder,
      saden I till mig: 'Nej, en konung måste regera över oss', fastän
      det är HERREN, eder Gud, som är eder konung.
      >1 Sam. 8:5 f., 19 f.
 13.  Och se, här är nu den konung I haven utvalt, den som I haven
      begärt; se, HERREN har satt en konung över eder.
      >1 Sam. 10,19.
 14.  Allenast mån I nu frukta HERREN och tjäna honom och höra hans
      röst och icke vara gensträviga mot HERRENS befallning.  Ja, både
      I och den konung som regerar över eder mån följa HERREN, eder
      Gud.
 15.  Men om I icke hören HERRENS röst, utan ären gensträviga mot
      HERRENS befallning, då skall HERRENS hand drabba eder likasom
      edra fäder.
 16.  Träden nu ock fram och sen det stora under som HERREN skall göra
      inför edra ögon.
 17.  Nu är ju tiden för veteskörden; men jag vill ropa till HERREN
      att han må låta det dundra och regna.  Så skolen I märka och se
      huru mycket ont I haven gjort i HERRENS ögon genom eder begäran
      att få en konung.»
      >1 Sam. 8,6.

 18.  Och Samuel ropade till HERREN, och HERREN lät det dundra och
      regna på den dagen.  Då betogs allt folket av stor fruktan för
      HERREN och för Samuel.
 19.  Och allt folket sade till Samuel: »Bed för dina tjänare till
      HERREN, din Gud, att vi icke må dö, eftersom vi till alla våra
      andra synder ock hava lagt det onda att vi hava begärt att få en
      konung.»
 20.  Samuel sade till folket: »Frukten icke.  Väl haven I gjort allt
      detta onda; men viken nu blott icke av ifrån HERREN, utan tjänen
      HERREN av allt edert hjärta.
      >5 Mos. 6:5.
 21.  Viken icke av; ty då följen I tomma avgudar, som varken kunna
      hjälpa eller rädda, eftersom de äro allenast tomhet.
      >Jes. 44,9 f.
 22.  Ty HERREN skall icke förskjuta sitt folk, för sitt stora namns
      skull, eftersom HERREN har behagat att göra eder till sitt
      folk.
      >Ps. 100,3.
 23.  Vare det ock fjärran ifrån mig att jag skulle så synda mot
      HERREN, att jag upphörde att bedja för eder!  Jag vill fastmer
      lära eder den goda och rätta vägen.
 24.  Allenast frukten HERREN och tjänen honom troget av allt edert
      hjärta.  Ty sen vilka stora ting han har gjort med eder!
 25.  Men om I gören vad ont är, så skolen både I och eder konung
      förgås.»