- Project Runeberg -  Bibeln /
Första Konungaboken, 12 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                   Första Konungaboken, 12 Kapitlet

                  Rehabeam konung.  De tio stammarnas
               avfall från Davids hus.  Jerobeam konung
                över Israel.  Profeten Semajas budskap.
                Jerobeams kalvdyrkan i Dan och Betel.

  1.  Och Rehabeam drog till Sikem, ty hela Israel hade kommit till
      Sikem för att göra honom till konung.
      >2 Krön. 10,1 f.
  2.  När Jerobeam, Nebats son, hörde detta -- han var då ännu kvar i
      Egypten, dit han hade flytt för konung Salomo; Jerobeam bodde
      alltså i Egypten,
      >1 Kon. 11,40.
  3.  men de sände ditbort och läto kalla honom åter -- då kom han
      tillstädes jämte Israels hela församling och talade till
      Rehabeam och sade:
  4.  »Din fader gjorde vårt ok för svårt; men lätta nu du det svåra
      arbete och det tunga ok som din fader lade på oss, så vilja vi
      tjäna dig.»
  5.  Han svarade dem: »Gån bort och vänten ännu tre dagar, och kommen
      så tillbaka till mig.»  Och folket gick.

  6.  Då rådförde sig konung Rehabeam med de gamle som hade varit i
      tjänst hos hans fader Salomo, medan denne ännu levde; han sade:
      »Vilket svar råden I mig att giva detta folk?»
  7.  De svarade honom och sade: »Om du i dag underkastar dig detta
      folk och bliver dem till tjänst, om du lyssnar till deras bön
      och talar goda ord till dem, så skola de för alltid bliva dina
      tjänare.»
  8.  Men han aktade icke på det råd som de gamle hade givit honom,
      utan rådförde sig med de unga män som hade vuxit upp med honom,
      och som nu voro i hans tjänst.
  9.  Han sade till dem: »Vilket svar råden I oss att giva detta folk
      som har talat till mig och sagt: 'Lätta det ok som din fader har
      lagt på oss'?»
 10.  De unga männen som hade vuxit upp med honom svarade honom då och
      sade: »Så bör du säga till detta folk som har talat till dig och
      sagt: 'Din fader gjorde vårt ok tungt, men lätta du det för oss'
      -- så bör du tala till dem: 'Mitt minsta finger är tjockare än
      min faders länd.
 11.  Så veten nu, att om min fader har belastat eder med ett tungt
      ok, så skall jag göra edert ok ännu tyngre; har min fader tuktat
      eder med ris, så skall jag tukta eder med skorpiongissel.'»
 12.  Så kom nu Jerobeam med allt folket till Rehabeam på tredje
      dagen, såsom konungen hade befallt, i det han sade: »Kommen
      tillbaka till mig på tredje dagen.»
 13.  Då gav konungen folket ett hårt svar; ty han aktade icke på det
      råd som de gamle hade givit honom.
 14.  Han talade till dem efter de unga männens råd och sade: »Har min
      fader gjort edert ok tungt, så skall jag göra edert ok ännu
      tyngre; har min fader tuktat eder med ris, så skall jag tukta
      eder med skorpiongissel.»
 15.  Alltså hörde konungen icke på folket; ty det var så skickat av
      HERREN, för att hans ord skulle uppfyllas, det som HERREN hade
      talat till Jerobeam, Nebats son, genom Ahia från Silo.
      >1 Kon. 11,11, 31 f.
 16.  Då nu hela Israel förnam att konungen icke ville höra på dem,
      gav folket konungen detta svar:

      »Vad del hava vi i David?  Ingen arvslott hava vi i Isais son.
      Drag hem till dina hyddor, Israel.  Se nu själv om ditt hus, du
      David.»

      Därefter drog Israel hem till sina hyddor.
      >2 Sam. 20,1. Ords. 15,1.
 17.  Allenast över de israeliter som bodde i Juda städer förblev
      Rehabeam konung.
 18.  Och när konung Rehabeam sände åstad Adoram, som hade uppsikten
      över de allmänna arbetena, stenade hela Israel denne till döds;
      och konung Rehabeam själv måste med hast stiga upp i sin vagn
      och fly till Jerusalem.
      >2 Sam. 20,24.
 19.  Så avföll Israel från Davids hus och har varit skilt därifrån
      ända till denna dag.
 20.  Men när hela Israel hörde att Jerobeam hade kommit tillbaka,
      sände de och läto kalla honom till folkförsamlingen och gjorde
      honom till konung över hela Israel; ingen höll sig till Davids
      hus, utom Juda stam allena.
 21.  Och när Rehabeam kom till Jerusalem, församlade han hela Juda
      hus och Benjamins stam, ett hundra åttio tusen utvalda krigare,
      för att de skulle strida mot Israels hus och återvinna
      konungadömet åt Rehabeam, Salomos son.
      >2 Krön. 11,1 f.
 22.  Men Guds ord kom till gudsmannen Semaja;
 23.  han sade: »Säg till Rehabeam, Salomos son, Juda konung, och till
      hela Juda hus och Benjamin och till det övriga folket:
 24.  Så säger HERREN: I skolen icke draga upp och strida mot edra
      bröder, Israels barn.  Vänden tillbaka hem, var och en till sitt,
      ty vad som har skett har kommit från mig.»  Och de lyssnade till
      HERRENS ord och vände om och gingo sin väg, såsom HERREN hade
      befallt.
 25.  Men Jerobeam befäste Sikem i Efraims bergsbygd och bosatte sig
      där.  Därifrån drog han åstad och befäste Penuel.
      >1 Mos. 32,30.
 26.  Och Jerobeam sade vid sig själv: »Såsom nu är, kan riket komma
      tillbaka till Davids hus.
 27.  Ty om folket här får draga upp och anställa slaktoffer i HERRENS
      hus i Jerusalem, så kan folkets hjärta vända tillbaka till deras
      herre Rehabeam, Juda konung; ja, då kunna de dräpa mig och vända
      tillbaka till Rehabeam, Juda konung.»
 28.  Sedan nu konungen hade överlagt härom, lät han göra två kalvar
      av guld.  Därefter sade han till folket: »Nu må det vara nog med
      edra färder upp till Jerusalem.  Se, här är din Gud, Israel, han
      som har fört dig upp ur Egyptens land.»
      >2 Mos. 32,4, 8. 2 Kon. 17,16.
 29.  Och han ställde upp den ena i Betel, och den andra satte han upp
      i Dan.
      >Dom. 18,29 f.
 30.  Detta blev en orsak till synd; folket gick ända till Dan för att
      träda fram inför den ena av dem.
      >2 Mos. 20,4. 1 Kon. 14,16. 2 Kon. 10,29. 17,21.
 31.  Han byggde också upp offerhöjdshus och gjorde till präster
      allahanda män ur folket, sådana som icke voro av Levi barn.
      >1 Kon. 13,33. 2 Krön. 11,15. 13,9.
 32.  Och Jerobeam anordnade en högtid i åttonde månaden, på femtonde
      dagen i månaden, lik högtiden Juda, och steg då upp till
      altaret; så gjorde han i Betel för att offra åt de kalvar som
      han hade låtit göra.  Och de män som han hade gjort till
      offerhöjdspräster lät han göra tjänst i Betel.
      >3 Mos. 23,34 f.

                   Första Konungaboken, 13 Kapitlet

                Gudsmannen från Juda och hans profetia
               mot altaret i Betel.  Den gamle profeten
                i Betel och gudsmannens död.  Jerobeams
                       fortsatta försyndelser.

 33.  Till det altare som han hade gjort i Betel steg han alltså upp
      på femtonde dagen i åttonde månaden, den månad som han av eget
      påfund hade valt.  Han anordnade nämligen då en högtid för
      Israels barn och steg upp till altaret för att där tända
      offereld.


Project Runeberg, Tue Aug 14 17:15:09 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/11_12.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free