Bibeln / Andra Konungaboken, 21 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                   Andra Konungaboken, 21 Kapitlet

               Manasse konung i Juda.  Profetiskt ord om
                 Juda rikes undergång.  Amon konung i
                                Juda.

  1.  Manasse var tolv år gammal, när han blev konung, och han
      regerade femtiofem år i Jerusalem.  Hans moder hette Hefsi-Ba.
      >2 Krön. 33,1 f.
  2.  Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, efter den styggeliga
      seden hos de folk som HERREN hade fördrivit för Israels barn.
  3.  Han byggde åter upp de offerhöjder som hans fader Hiskia hade
      förstört, och reste altaren åt Baal och gjorde en Asera, likasom
      Ahab, Israels konung, hade gjort, och tillbad och tjänade
      himmelens hela härskara.
      >1 Kon. 16,33. 2 Kon. 18,4.
  4.  Ja, han byggde altaren i HERRENS hus, det om vilket HERREN hade
      sagt: »Vid Jerusalem vill jag fästa mitt namn.»
      >5 Mos. 12,5. 1 Kon. 8,29. 9,3. 2 Krön. 7,12.
  5.  Han byggde altaren åt himmelens hela härskara på de båda
      förgårdarna till HERRENS hus.
  6.  Han lät ock sin son gå genom eld och övade teckentyderi och
      svartkonst och skaffade sig andebesvärjare och spåmän och gjorde
      mycket som var ont i HERRENS ögon, så att han förtörnade
      honom.
      >3 Mos. 18,21. 19,26. 20,2, 27. 5 Mos. 18,10 f. 1 Sam. 28,9. Jer 32,35.
  7.  Och Aserabelätet som han hade låtit göra satte han i det hus om
      vilket HERREN hade sagt till David och till hans son Salomo:
      »Vid detta hus och vid Jerusalem som jag har utvalt bland alla
      Israels stammar, vill jag fästa mitt namn för evig tid
      >2 Sam. 7,10, 13. Ps. 132,13.
  8.  Och jag skall icke mer låta Israel vandra flyktig bort ifrån det
      land som jag har givit åt deras fäder, om de allenast hålla och
      göra allt vad jag har bjudit dem, och det alldeles efter den lag
      som min tjänare Mose har givit dem.»
  9.  Men de lyssnade icke härtill, och Manasse förförde dem, så att
      de gjorde mer ont än de folk som HERREN hade förgjort för
      Israels barn.
 10.  Då talade HERREN genom sina tjänare profeterna och sade:
 11.  »Eftersom Manasse, Juda konung, har bedrivit dessa styggelser
      och så gjort mer ont, än allt vad amoréerna som voro före honom
      hava gjort, så att han med sina eländiga avgudar har kommit
      också Juda att synda,
      >Jer. 15,4.
 12.  därför säger HERREN, Israels Gud, så: 'Se, jag skall låta en
      sådan olycka komma över Jerusalem och Juda, att det skall
      genljuda i båda öronen på var och en som får höra det.
      >1 Sam. 3,11. Jer. 19,3.
 13.  Och mot Jerusalem skall jag bruka det mätsnöre[1] som jag
      brukade mot Samaria, och det sänklod som jag brukade mot Ahabs
      hus; och jag skall skölja Jerusalem tomt, såsom man sköljer ett
      fat och, sedan man har sköljt det, vänder det upp och ned.
      >2 Kon. 10,11, 17. 17,6, 23.  Jes. 34,11. Klag. 2,8.
 14.  Och jag skall förskjuta kvarlevan av min arvedel och giva dem i
      deras fienders hand, så att de skola bliva ett rov och ett byte
      för alla sina fiender --
 15.  detta därför att de hava gjort vad ont är i mina ögon och
      beständigt förtörnat mig, från den dag då deras fader drogo ut
      ur Egypten ända till denna dag.'»
 16.  Därtill utgöt ock Manasse oskyldigt blod i så stor myckenhet,
      att han därmed uppfyllde Jerusalem från den ena ändan till den
      andra -- detta förutom den särskilda syns genom vilken han kom
      Juda att synda och göra vad ont var i HERRENS ögon.
      >2 Kon. 24,3 f.

 17.  Vad nu mer är att säga om Manasse och om allt vad han gjorde så
      ock om den synd han begick det finnes upptecknat i Juda
      konungars krönika.
 18.  Och Manasse gick till vila hos sina fäder och blev begraven i
      trädgården till sitt hus, i Ussas trädgård.  Och hans son Amon
      blev konung efter honom.

 19.  Amon var tjugutvå år gammal när han blev konung, och han
      regerade två år i Jerusalem.  Hans moder hette Mesullemet, Harus'
      dotter, från Jotba.
 20.  Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, såsom hans fader Manasse
      hade gjort.
 21.  Han vandrade i allt på samma väg som hans fader hade vandrat,
      och tjänade och tillbad de eländiga avgudar som hans fader hade
      tjänat.
 22.  Han övergav HERREN, sina fäders Gud, och vandrade icke på
      HERRENS väg.
 23.  Och Amons tjänare sammansvuro sig mot honom och dödade konungen
      hemma i hans hus.
 24.  Men folket i landet dräpte alla som hade sammansvurit sig mot
      konung Amon.  Därefter gjorde folket i landet hans son Josia till
      konung efter honom.
 25.  Vad nu mer är att säga om Amon, om vad han gjorde, det finnes
      upptecknat i Juda konungars krönika.  Och man begrov honom i
      hans grav i Ussas trädgård.  Och hans son Josia blev konung efter
      honom.

[1]  Se Mätsnöre i Ordförkl.