- Project Runeberg -  Bibeln /
Första Krönikeboken, 17 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                   Första Krönikeboken, 17 Kapitlet

               David vill bygga ett hus åt Herren, men
               Herren förkunnar att han i stället skall
                    bygga ett hus åt David.  Davids
                         tacksägelse och bön.

  1.  Då nu David satt i sitt hus, sade han till profeten Natan: »Se,
      jag bor i ett hus av cederträ, under det att HERRENS förbundsark
      står under ett tält.»
      >2 Sam. 7,1 f.
  2.  Natan sade till David: »Gör allt vad du har i sinnet; ty Gud är
      med dig.»
  3.  Men om natten kom Guds ord till Natan; han sade:
  4.  »Gå och säg till min tjänare David: Så säger HERREN: Icke du
      skall bygga mig det hus som jag skall bo i.
  5.  Jag har ju icke bott i något hus, från den dag då jag förde
      Israel hitupp ända till denna dag, utan jag har flyttat ifrån
      tält till tält, ifrån tabernakel till tabernakel.
  6.  Har jag då någonsin, varhelst jag flyttade omkring med hela
      Israel, talat och sagt så till någon enda av Israels domare, som
      jag har förordnat till herde för mitt folk: 'Varför haven I icke
      byggt mig ett hus av cederträ?'
  7.  Och nu skall du säga så till min tjänare David: Så säger HERREN
      Sebaot: Från betesmarken, där du följde fåren, har jag hämtat
      dig, för att du skulle bliva en furste över mitt folk Israel.
      >1 Sam. 16,11 f. 2 Sam. 5,2. Ps. 78,70 f.
  8.  Och jag har varit med dig på alla dina vägar och utrotat alla
      dina fiender för dig.  Och jag vill göra dig ett namn, sådant som
      de störstes namn på jorden.
  9.  Jag skall bereda en plats åt mitt folk Israel och plantera det,
      så att det får bo kvar där, utan att vidare bliva oroat.
      Orättfärdiga människor skola icke mer föröda det, såsom fordom
      skedde,
 10.  och såsom det har varit allt ifrån den tid då jag förordnade
      domare över mitt folk Israel; och jag skall kuva alla dina
      fiender.  Så förkunnar jag nu för dig att HERREN skall bygga ett
      hus åt dig.
 11.  Ty det skall ske, att när din tid är ute och du går till dina
      fäder skall jag efter dig upphöja din son, en av dina
      avkomlingar; och jag skall befästa hans konungamakt.
 12.  Han skall bygga ett hus åt mig, och jag skall befästa hans tron
      för evig tid.
      >1 Kon. 5,5. 6,1. 1 Krön. 28,6 f. Ps. 89,4 f. 132,13.
 13.  Jag skall vara hans fader, och han skall vara min son; och min
      nåd skall jag icke låta vika ifrån honom, såsom jag lät den vika
      ifrån din företrädare.
      >Ps. 89,27. Hebr. 1,5.
 14.  Jag skall hålla honom vid makt i mitt hus och i mitt rike för
      evig tid, och hans tron skall vara befäst för evig tid.»
      >Luk. 1,32 f.

 15.  Alldeles i överensstämmelse med dessa ord och med denna syn
      talade nu Natan till David.
 16.  Då gick konung David in och satte sig ned inför HERRENS ansikte
      och sade: »Vem är jag, HERRE Gud, och vad är mitt hus, eftersom
      du har låtit mig komma härtill?
 17.  Och detta har likväl synts dig vara för litet, o Gud; du har
      talat angående din tjänares hus om det som ligger långt fram i
      tiden.  Ja, du har sett till mig på människosätt, for att upphöja
      mig, HERRE Gud.
 18.  Vad skall nu David vidare säga till dig om den ära du har
      bevisat din tjänare?  Du känner ju din tjänare.
 19.  HERRE, för din tjänares skull och efter ditt hjärta har du gjort
      allt detta stora och förkunnat alla dessa stora ting.
 20.  HERRE, ingen är dig lik, och ingen Gud finnes utom dig, efter
      allt vad vi hava hört med våra öron.
      >5 Mos. 3,24. 4,32 f. 1 Kon. 8,23. Ps. 86,8.  Jes. 37,16.
      >Dan. 3,29. Hos. 13,4.
 21.  Och var finnes på jorden något enda folk som är likt ditt folk
      Israel, vilket Gud själv har gått åstad att förlossa åt sig till
      ett folk -- för att så göra dig ett stort och fruktansvärt namn,
      i det att du förjagade hedningarna för ditt folk, det som du
      hade förlossat ifrån Egypten?
      >5 Mos. 4,7 f.
 22.  Och du har gjort ditt folk Israel till ett folk åt dig för evig
      tid, och du, HERRE, har blivit deras Gud
 23.  Så må nu, HERRE, vad du har talat om din tjänare och om hans hus
      bliva fast för evig tid; gör såsom du har talat.
 24.  Då skall ditt namn anses fast och bliva stort till evig tid, så
      att man skall säga: 'HERREN Sebaot, Israels Gud, är Gud över
      Israel.'  Och så skall din tjänare Davids hus bestå inför dig.
 25.  Ty du, min Gud, har uppenbarat för din tjänare att du skall
      bygga honom ett hus; därför har din tjänare dristat att bedja
      inför dig.
 26.  Och nu, HERRE, du är Gud; och då du har lovat din tjänare detta
      goda,
 27.  så må du nu ock värdigas välsigna din tjänares hus, så att det
      förbliver evinnerligen inför dig.  Ty vad du, HERRE, välsignar,
      det är välsignat evinnerligen.»


Project Runeberg, Sat Feb 22 01:27:31 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/13_17.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free