- Project Runeberg -  Bibeln /
Andra Krönikeboken, 24 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                   Andra Krönikeboken, 24 Kapitlet

                Joas konung i Juda.  Insamling för att
               sätta templet i stånd.  Joas' avfall från
                Herren.  Sakarjas profetia.  Araméernas
               tåg mot Jerusalem.  Joas dödad genom en
                           sammansvärjning.

  1.  Joas var sju år gammal, när han blev konung, och han regerade
      fyrtio år i Jerusalem.  Hans moder hette Sibja, från Beer-Seba.
      >2 Kon. 12,1 f.
  2.  Och Joas gjorde vad rätt var i HERRENS ögon, så länge prästen
      Jojada levde.
  3.  Och Jojada tog åt honom två hustrur, och han födde söner och
      döttrar.

  4.  Därefter blev Joas betänkt på att upphjälpa HERRENS hus.
  5.  Och han församlade prästerna och leviterna och sade till dem:
      »Faren vart år ut till Juda städer, och samlen från hela Israel
      in penningar till att sätta eder Guds hus i stånd; och I skolen
      bedriva denna sak med skyndsamhet.»  Men leviterna skyndade sig
      icke.
  6.  Då kallade konungen till sig översteprästen Jojada och sade till
      honom: »Varför har du icke tillhållit leviterna att från Juda
      och Jerusalem indriva den skatt som HERRENS tjänare Mose pålade,
      och som Israels församling skulle erlägga till vittnesbördets
      tabernakel?
      >2 Mos. 35,5 f.
  7.  Ty Ataljas, den ogudaktiga kvinnans, söner hava fördärvat Gud
      hus; ja, allt som var helgat till HERRENS hus hava de använt
      till Baalerna.»

  8.  På konungens befallning gjorde man därefter en kista och ställde
      den utanför porten till HERREN hus.
      >2 Kon. 12,9 f
  9.  Och man lät utropa i Juda och Jerusalem att den skatt som Guds
      tjänare Mose hade pålagt Israel i öknen skulle erläggas åt
      HERREN.
      >2 Mos. 30,12 f. 3 Mos. 27,2 f.
 10.  Och alla furstarna och allt folket buro fram penningar med
      glädje och kastade dem i kistan, till dess att allt var
      insamlat.
 11.  Och när tid blev att genom leviternas försorg föra kistan till
      de granskningsmän som konungen hade förordnat, och dessa då
      märkte att mycket penningar fanns i den, då kommo konungens
      sekreterare och översteprästens tillsyningsman och tömde kistan
      och buro den sedan tillbaka till dess plats.  Så gjorde de gång
      efter annan och samlade in penningar i myckenhet.
 12.  Därefter lämnade konungen och Jojada dessa åt den som skulle
      utföra arbetet på HERRENS hus, och lejde stenhuggare och
      timmermän till att upphjälpa HERRENS hus, så ock järn- och
      kopparsmeder till att sätta HERRENS hus i stånd.
 13.  Och de som utförde arbetet bedrevo det så, att arbetet gick
      framåt under deras händer, Och de återställde Guds hus i dess
      förra skick och satte det i gott stånd.
 14.  Och när de hade slutat, buro de återstoden av penningarna till
      konungen och Jojada; och man gjorde därav kärl till HERRENS hus,
      kärl till gudstjänsten och offren, skålar och andra kärl av guld
      och silver Och man offrade brännoffer i HERRENS hus beständigt,
      så länge Jojada levde.

 15.  Men Jojada blev gammal och mätt på att leva och dog så; ett
      hundra trettio år gammal var han vid sin död.
 16.  Och man begrov honom i Davids stad bland konungarna, därför att
      han hade gjort vad gott var mot Israel och mot Gud och hans hus.

 17.  Men efter Jojadas död kommo Juda furstar och föllo ned för
      konungen; då lyssnade konungen till dem.
 18.  Och de övergåvo HERRENS, sina fäders Guds, hus och tjänade
      Aserorna och avgudarna.  Då kom förtörnelse över Juda och
      Jerusalem genom den skuld de så ådrogo sig.
 19.  Och profeter sändes ibland dem för att omvända dem till HERREN;
      och dessa varnade dem, men de lyssnade icke därtill.

 20.  Men Sakarja, prästen Jojadas son, hade blivit beklädd med Guds
      Andes kraft, och han trädde fram inför folket och sade till dem:
      »Så säger Gud: Varför överträden I HERRENS bud, eder själva till
      ingen fromma?  Eftersom I haven övergivit HERREN, har han ock
      övergivit eder.»
      >Dom. 6,34. 1 Krön. 12,18. Luk. 24,49.
 21.  Då sammansvuro de sig mot honom och stenade honom, enligt
      konungens befallning, på förgården till HERRENS hus.
      >Matt. 23,35.
 22.  Ty konung Joas tänkte icke på den kärlek som Jojada, dennes
      fader, hade bevisat honom, utan dräpte hans son.  Men denne sade
      i sin dödsstund: »Må HERREN se detta och utkräva det.»

 23.  Och när året hade gått till ända, drog araméernas här upp mot
      honom, och de kommo till Juda och Jerusalem och utrotade ur
      folket alla folkets furstar.  Och allt byte som de togo sände de
      till konungen i Damaskus.
      >2 Kon. 12,17 f.
 24.  Ty fastän araméernas här som då ryckte an utgjorde allenast en
      ringa skara, gav HERREN likväl i deras hand en mycket talrik
      här, därför att folket hade övergivit HERREN, sina fäders
      Gud.  Så fingo de utföra straffdomen över Joas.

 25.  Och när dessa drogo bort ifrån honom -- ty de lämnade honom kvar
      illa sjuk -- sammansvuro sig hans tjänare mot honom, därför att
      han hade utgjutit prästen Jojadas söners blod, och dräpte honom
      på hans säng; detta blev hans död.  Och man begrov honom i
      Davids stad; dock begrov man honom icke i konungagravarna.
      >2 Krön. 21,20. 28,27.
 26.  Och de som sammansvuro sig mot honom voro Sabad, son till
      ammonitiskan Simeat, och Josabad, son till moabitiskan Simrit.
 27.  Men om hans söner, och om de många profetior som förkunnades mot
      honom, och om huru Guds hus åter upprättades, härom är skrivet i
      »Utläggning av Konungaboken».  Och hans son Amasja blev konung
      efter honom.
      >2 Krön. 13,22.


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/14_24.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free