Bibeln / Andra Krönikeboken, 33 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                   Andra Krönikeboken, 33 Kapitlet

                  Manasse och Amon konungar i Juda.

  1.  Manasse var tolv år gammal, när han blev konung, och han
      regerade femtiofem år i Jerusalem.
      >2 Kon. 21,1 f.
  2.  Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, efter den styggeliga
      seden hos de folk som HERREN hade fördrivit för Israels barn.
  3.  Han byggde åter upp de offerhöjder som hans fader Hiskia hade
      brutit ned, och reste altaren åt Baalerna och gjorde Aseror, och
      tillbad och tjänade himmelens hela härskara.
      >2 Krön. 31,1.
  4.  Ja, han byggde altaren i HERRENS hus, det om vilket HERREN hade
      sagt: »I Jerusalem skall mitt namn vara till evig tid.»
      >5 Mos. 12,5. 2 Sam. 7,10, 13. 1 Kon. 8,29, 9,3. 2 Krön. 7,12.
  5.  Han byggde altaren åt himmelens hela härskara på de båda
      förgårdarna till HERRENS hus.
  6.  Han lät ock sina barn gå genom eld i Hinnoms sons dal och övade
      teckentyderi, svartkonst och trolldom och skaffade sig
      andebesvärjare och spåmän och gjorde mycket som var ont i
      HERRENS ögon, så att han förtörnade honom.
  7.  Och avgudabelätet som han hade låtit göra satte han i Guds hus,
      om vilket Gud hade sagt till David och till hans son Salomo:
      »Vid detta hus och vid Jerusalem, som jag har utvalt bland alla
      Israels stammar, vill jag fästa mitt namn för evig tid.
      >2 Krön. 7,16.
  8.  Och jag skall icke mer låta Israel vandra bort ifrån det land
      som jag har bestämt åt edra fäder, om de allenast hålla och göra
      allt vad jag har bjudit dem, alldeles efter den lag, de stadgar
      och rätter som de hava fått genom Mose.»
  9.  Men Manasse förförde Juda och Jerusalems invånare, så att de
      gjorde mer ont än de folk som HERREN hade förgjort för Israels
      barn.

 10.  Och HERREN talade till Manasse och hans folk, men de aktade icke
      därpå.
      >2 Kon. 21,10 f.
 11.  Då lät HERREN den assyriske konungens härhövitsmän komma över
      dem; de slogo Manasse i bojor och fängslade honom med
      kopparfjättrar och förde honom till Babel.
      >5 Mos. 28,36. 2 Kon. 19,28. Hes. 19,4.
 12.  Men när han nu var i nöd, bön föll han inför HERREN, sin Gud,
      och ödmjukade sig storligen för sina fäders Gud.
 13.  Och när han så bad till honom, lät han beveka sig och hörde hans
      bön och lät honom komma tillbaka till Jerusalem såsom
      konung.  Och då besinnade Manasse att HERREN är Gud.
 14.  Därefter byggde han en yttre mur till Davids stad västerut mot
      Gihon i dalen, intill Fiskporten, och runt omkring Ofel, och
      gjorde den mycket hög.  Och han insatte krigshövitsmän i alla
      befästa städer i Juda.
 15.  Och han skaffade bort de främmande gudarna och avgudabelätet ur
      HERRENS hus, så ock alla de altaren som han hade byggt på det
      berg där HERRENS hus stod och i Jerusalem, och kastade dem
      utanför staden.
 16.  Och han upprättade HERRENS altare och offrade tackoffer och
      lovoffer därpå, och uppmanade Juda att tjäna HERREN, Israels
      Gud.
 17.  Men folket offrade ännu på höjderna, dock allenast åt HERREN,
      sin Gud.
      >1 Kon. 3,2.

 18.  Vad nu mer är att säga om Manasse och om hans bön till sin Gud
      och om de ord som siarna talade till honom i HERRENS, Israels
      Guds, namn, det står i Israels konungars krönika.
      >2 Kon. 21,17 f.
 19.  Och om hans bön och huru han blev bönhörd, och om all hans synd
      och otrohet, och om de platser på vilka han byggde offerhöjder
      och ställde upp sina Aseror och beläten, innan han ödmjukade sig,
      härom är skrivet i Hosais krönika.
 20.  Och Manasse gick till vila hos sina fäder, och man begrov honom
      där han bodde.  Och hans son Amon blev konung efter honom.

 21.  Amon var tjugutvå år gammal, när han blev konung, och han
      regerade två år i Jerusalem.
      >2 Kon, 21,19 f.
 22.  Han gjorde vad ont var i HERRENS ögon, såsom hans fader Manasse
      hade gjort; åt alla de beläten som hans fader Manasse hade låtit
      göra offrade Amon, och han tjänade dem.
 23.  Men han ödmjukade sig icke för HERREN, såsom hans fader Manasse
      hade gjort, utan denne Amon hopade skuld på skuld.
 24.  Och hans tjänare sammansvuro sig mot honom och dödade honom
      hemma i hans hus.
 25.  Men folket i landet dräpte alla som hade sammansvurit sig mot
      konung Amon.  Därefter gjorde folket i landet hans son Josia till
      konung efter honom.