- Project Runeberg -  Bibeln /
Nehemja, 13 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                         Nehemja, 13 Kapitlet

                  Israels rening från allt främmande
                väsen.  Nehemjas anordningar härför vid
                  hans andra ankomst till Jerusalem.

  1.  Vid samma tid föreläste man ur Moses bok för folket, och man fann
      däri skrivet att ingen ammonit eller moabit någonsin skulle få
      komma in i Guds församling,
  2.  därför att de icke hade kommit Israels barn till mötes med mat och
      dryck, utan hade lejt Bileam emot dem till att förbanna dem; fastän
      vår Gud förvandlade förbannelsen till välsignelse.
  3.  Och när de hade hört lagen, avskilde de allt slags främmande folk
      från Israel.
  4.  Men en tid förut hade prästen Eljasib, som var satt att förestå
      kammaren i vår Guds hus, och som var en frände till Tobia,
  5.  åt denne inrett en stor kammare, där man förut plägade lägga in
      spisoffret, rökelsen och kärlen och den tionde av säd, vin och
      olja, som var bestämd åt leviterna, sångarna och dörrvaktarna, så
      ock offergärden åt prästerna.
  6.  Men under allt detta var jag icke i Jerusalem; ty i den
      babyloniske konungen Artasastas trettioandra regeringsår hade jag
      återkommit till konungen.  Men sedan jag efter någon tid hade utbett
      mig tillstånd av konungen,
  7.  begav jag mig till Jerusalem.  Och när jag där förnam det onda som
      Eljasib hade gjort till förmån för Tobia, då han hade inrett åt
      honom en kammare i förgårdarna till Guds hus,
  8.  misshagade detta mig högeligen; och jag lät kasta allt Tobias bohag
      ut ur kammaren.
  9.  Därefter tillsade jag att man skulle rena kamrarna, och jag lät
      åter ställa in i dem Guds hus' kärl, så ock spisoffret och
      rökelsen.

 10.  Och när jag vidare fick veta att man icke hade givit åt leviterna
      vad dem tillkom, varför ock leviterna och sångarna, i stället för
      att förrätta sina sysslor, hade avvikit var och en till sitt
      jordagods,
 11.  då förebrådde jag föreståndarna detta och sade: »Varför har Guds
      hus blivit så försummat?»  Och jag hämtade dem tillhopa och lät
      dem inställa sig på sina platser.
 12.  Och hela Juda förde fram till förrådshusen sin tionde av säd, vin
      och olja;
 13.  och jag satte prästen Selemja och Sadok, den skriftlärde, och
      Pedaja, en av leviterna, till förvaltare över förrådshusen och gav
      dem till biträde Hanan, son till Sackur, son till Mattanja; ty
      dessa voro ansedda såsom pålitliga män, och de skulle nu ombesörja
      utdelningen åt sina bröder.

 14.  Tänk fördenskull på mig, min Gud, och låt icke de fromma gärningar
      bliva utplånade, som jag har gjort för min Guds hus och för
      tjänstgöringen där!

 15.  Vid samma tid såg jag i Juda huru man trampade vinpressarna på
      sabbaten och förde hem säd, som man lastade på åsnor, så ock vin,
      druvor och fikon och annat lastgods av olika slag, och huru man
      förde sådant till Jerusalem på sabbatsdagen; och jag varnade dem,
      när de sålde dessa livsförnödenheter.
 16.  Och tyrierna, som vistades där, förde in fisk och alla slags varor
      och sålde dem på sabbaten till judarna, och detta i Jerusalem.
 17.  Då förebrådde jag Juda ädlingar detta och sade till dem: »Huru
      kunnen I handla så illa och därmed ohelga sabbatsdagen?
 18.  Var det icke därför att edra fäder gjorde sådant som vår Gud lät
      all denna olycka komma över oss och över denna stad?  Och nu dragen
      I ännu större vrede över Israel genom att så ohelga sabbaten.»
 19.  Och så snart det begynte bliva mörkt i Jerusalems portar före
      sabbaten, tillsade jag att man skulle stänga dörrarna; jag tillsade
      ock att man icke skulle öppna dem förrän efter sabbaten.  Och jag
      ställde några av mina tjänare på vakt vid portarna, för att intet
      lastgods skulle kunna föras in på sabbatsdagen.
 20.  Då stannade köpmän och försäljare av alla slags varor utanför
      Jerusalem över natten, och det både en och två gånger.
 21.  Men jag varnade dem och sade till dem: »Varför stannen I över
      natten framför muren?  Om I ännu en gång gören så, skall jag låta
      min hand drabba eder.»
 22.  Och jag tillsade leviterna att de skulle rena sig och komma och
      hålla vakt vid portarna, för att sabbatsdagen måtte hållas helig.

      Tänk ock därför på mig, min Gud, och hav misskund med mig efter din
      stora nåd!

 23.  På den tiden såg jag också judiska män som hade tagit till sig
      asdoditiska, ammonitiska och moabitiska kvinnor.
 24.  Och deras barn talade till hälften asdoditiska -- ty judiska kunde
      de icke tala riktigt -- eller ock något av de andra folkens
      tungomål.
 25.  Då förebrådde jag dem detta och uttalade förbannelser över dem, ja,
      några av dem slog jag och ryckte jag i skägget.  Och jag besvor dem
      vid Gud och sade: »I skolen icke giva edra döttrar åt deras söner,
      ej heller skolen I av deras döttrar taga hustrur åt edra söner
      eller åt eder själva.
 26.  Var det icke med sådant som Salomo, Israels konung, försyndade sig?
      Det fanns bland de många folken ingen konung som var hans like, ty
      han var älskad av sin Gud, och Gud satte honom till konung över
      hela Israel.  Likväl kommo de främmande kvinnorna också honom att
      synda.
 27.  Och nu skulle vi om eder få höra att I haven gjort allt detta
      stora onda och varit otrogna mot vår Gud, i det att I haven tagit
      till eder främmande kvinnor!»
 28.  Och en son till Jojada, översteprästen Eljasibs son, var måg till
      horoniten Sanballat; honom drev jag bort ifrån mig.

 29.  Tänk på dem, min Gud, därför att de hava befläckat prästadömet och
      prästadömets och leviternas förbund!

 30.  Så renade jag folket ifrån allt främmande väsen; och jag
      fastställde vad prästerna och leviterna skulle iakttaga, var och en
      i sin syssla,
 31.  och huru vedoffret på bestämda tider skulle avlämnas, och huru med
      förstlingsgåvorna skulle förfaras.

      Tänk härpå, min Gud, och räkna mig det till godo!


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/16_13.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free