Ester, 2 Kapitlet
Ester bliver drottning. Mordokai röjer
en sammansvärjning.
1. Efter en tids förlopp, sedan konung Ahasveros' vrede hade lagt
sig, tänkte han åter på Vasti och vad hon hade gjort, och vad
som var beslutet om henne.
2. Då sade konungens män som betjänade honom: »Må man för konungens
räkning söka upp unga och fagra jungfrur,
3. och må konungen i sitt rikes alla hövdingdömen förordna vissa
män som samla tillhopa alla dessa unga och fagra jungfrur till
fruhuset i Susans borg och överlämna dem åt konungens hovman
Hege, kvinnovaktaren, och man give dem vad nödigt är till deras
beredelse.
4. Och den kvinna som konungen finner behag i blive drottning i
Vastis ställe.» Detta tal behagade konungen, och han gjorde så.
5. I Susans borg fanns då en judisk man som hette Mordokai, son
till Jair, son till Simei, son till Kis, en benjaminit;
6. denne hade blivit bortförd från Jerusalem med de fångar som
fördes bort tillsammans med Jekonja, Juda konung, när denne
fördes bort av Nebukadnessar, konungen i Babel.
7. Han var fosterfader åt Hadassa, som ock kallades Ester, hans
farbroders dotter; ty hon hade varken fader eller moder. Hon
var en flicka med skön gestalt, fager att skåda; och efter
hennes faders och moders död hade Mordokai upptagit henne såsom
sin egen dotter.
8. Då nu konungens befallning och påbud blev kunnigt, och många
unga kvinnor samlades tillhopa till Susans borg och överlämnades
åt Hegai, blev ock Ester hämtad till konungshuset och överlämnad
åt kvinnovaktaren Hegai.
9. Och flickan behagade honom och fann nåd inför honom; därför
skyndade han att giva henne vad nödigt var till hennes
beredelse, så ock den kost hon skulle hava, ävensom att giva
henne från konungshuset de sju tärnor som utsågos åt henne. Och
han lät henne med sina tärnor flytta in i den bästa delen av
fruhuset.
10. Men om sitt folk och sin släkt hade Ester icke yppat något, ty
Mordokai hade förbjudit henne att yppa något därom.
11. Och Mordokai gick var dag fram och åter utanför gården till
fruhuset, för att få veta huru det stod till med Ester, och vad
som vederfors henne.
12. Nu var det så, att när ordningen kom till den ena eller andra av
de unga kvinnorna att gå in till konung Ahasveros, sedan med
henne hade förfarits i tolv månader såsom det var påbjudet om
kvinnorna (så lång tid åtgick nämligen till att bereda dem: sex
månader med myrraolja och sex månader med välluktande kryddor
och annat som var nödigt till kvinnornas beredelse),
13. när alltså en kvinna gick in till konungen, då fick hon taga med
sig ifrån fruhuset till konungshuset allt vad hon begärde.
14. Och sedan hon om aftonen hade gått ditin, skulle hon om
morgonen, när hon gick tillbaka, gå in i det andra fruhuset och
överlämnas åt konungens hovman Saasgas, som hade vakten över
bihustrurna. Hon fick sedan icke mer komma in till konungen, om
icke konungen hade funnit sådant behag i henne, att hon
uttryckligen blev kallad till honom.
15. Då nu ordningen att gå in till konungen kom till Ester, dotter
till Abihail, farbroder till Mordokai, som hade upptagit henne
till sin dotter, begärde hon intet annat än det som konungens
hovman Hegai, kvinnovaktaren, rådde henne till. Och Ester fann
nåd för allas ögon, som sågo henne.
16. Ester blev hämtad till konung Ahasveros i hans kungliga palats i
tionde månaden, det är månaden Tebet, i hans sjunde regeringsår.
17. Och Ester blev konungen kärare än alla de andra kvinnorna, och
hon fann nåd och ynnest inför honom mer än alla de andra
jungfrurna, så att han satte en kunglig krona på hennes huvud
och gjorde henne till drottning i Vastis ställe.
18. Och konungen gjorde ett stort gästabud för alla sina furstar och
tjänare, ett gästabud till Esters ära; och han beviljade
skattelindring åt sina hövdingdömen och delade ut skänker, såsom
det hövdes en konung.
19. När sedermera jungfrur för andra gången samlades tillhopa och
Mordokai satt i konungens port
20. (men Ester hade, såsom Mordokai bjöd henne, icke yppat något om
sin släkt och sitt folk, ty Ester gjorde efter Mordokais
befallning, likasom när hon var under hans vård),
21. vid den tiden, under det att Mordokai satt i konungens port,
blevo Bigetan och Teres, två av de hovmän hos konungen, som
höllo vakt vid tröskeln, förbittrade på konung Ahasveros och
sökte tillfälle att bära hand på honom.
22. Härom fick Mordokai kunskap, och han berättade det för drottning
Ester; därefter omtalade Ester det för konungen på Mordokais
vägnar.
23. Saken blev nu undersökt och så befunnen; och de blevo båda
upphängda på trä. Och detta upptecknades i krönikan, för
konungen.
Project Runeberg, Tue Aug 14 17:15:09 2018
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bibeln/17_02.html