- Project Runeberg -  Bibeln /
Ester, 8 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                          Ester, 8 Kapitlet

                Judarna få tillåtelse att försvara sig
                     och hämnas på sina fiender.

  1.  Samma dag gav konung Ahasveros åt drottning Ester Hamans,
      judarnas oväns, hus.  Och Mordokai fick tillträde till konungen,
      ty Ester hade nu omtalat, vad han var för henne.
  2.  Och konungen tog av sig ringen, som han hade låtit taga ifrån
      Haman, och gav den åt Mordokai.  Och Ester satte Mordokai över
      Hamans hus.
  3.  Och Ester talade ytterligare inför konungen, i det att hon föll
      ned för hans fötter; hon bönföll honom gråtande, att han skulle
      avvända agagiten Hamans onda råd och det anslag, som denne hade
      förehaft mot judarna.
  4.  Då räckte konungen ut den gyllene spiran mot Ester; och Ester
      stod upp och trädde fram inför konungen
  5.  och sade: »Om det så täckes konungen, och om jag har funnit nåd
      inför honom, och det synes konungen vara riktigt och jag är
      honom till behag, så må en skrivelse utfärdas för att återkalla
      de brev, som innehöllo agagiten Hamans, Hammedatas sons, anslag,
      och som han skrev för att förgöra judarna i alla konungens
      hövdingdömen.
  6.  Ty huru skulle jag kunna uthärda att se den olycka, som eljest
      träffade mitt folk?  Ja, huru skulle jag kunna uthärda att se
      mina landsmän förgöras?»
  7.  Då sade konung Ahasveros till drottning Ester och till juden
      Mordokai: »Se, Hamans hus har jag givit åt Ester, och han själv
      har blivit upphängd på en påle, därför att han ville bära hand
      på judarna.
  8.  Men utfärden nu ock I en skrivelse angående judarna i konungen
      namn, såsom I finnen för gott, och beseglen den med konungens
      ring.  Ty en skrivelse, som är utfärdad i konungens namn och
      beseglad med konungens ring, kan icke återkallas.»
  9.  Så blevo nu strax konungens sekreterare tillkallade, på
      tjugutredje dagen i tredje månaden, det är månaden Sivan, och en
      skrivelse, alldeles sådan som Mordokai ville, utfärdades till
      judarna och till satraperna, ståthållarna och furstarna i
      hövdingdömena, från Indien ända till Etiopien, ett hundra
      tjugusju hövdingdömen, till vart hövdingdöme med dess skrift
      och till vart folk på dess tungomål, jämväl till judarna med
      deras skrift och på deras tungomål.
 10.  Han utfärdade skrivelsen i konung Ahasveros' namn och beseglade
      den med konungens ring.  Därefter kringsände han brev med ilbud
      till häst, som redo på kungliga travare från stuterierna,
 11.  att konungen tillstadde judarna i var särskild stad att församla
      sig till försvar för sitt liv och att i vart folk och
      hövdingdöme utrota, dräpa och förgöra alla väpnade skaror, som
      angrepe dem, ävensom barn och kvinnor, varvid deras ägodelar
      såsom byte skulle givas till plundring,
 12.  detta på en och samma dag i alla konung Ahasveros' hövdingdömen,
      nämligen på trettonde dagen i tolfte månaden, det är månaden
      Adar.
 13.  I skrivelsen stod, att i vart särskilt hövdingdöme ett påbud,
      öppet för alla folk, skulle utfärdas, som innehöll, att judarna
      skulle vara redo till den dagen att hämnas på sina fiender.
 14.  Och på grund av konungens befallning drogo ilbuden på de
      kungliga travarna skyndsamt och med hast åstad, så snart påbudet
      hade blivit utfärdat i Susans borg.
 15.  Men Mordokai gick ut från konungen i konungslig klädnad av
      mörkblått och vitt tyg och med en stor gyllene krona och en
      mantel av vitt och purpurrött tyg, under det att staden Susan
      jublade och var glad.
 16.  För judarna hade nu uppgått ljus och glädje, fröjd och ära.
 17.  Och i vart hövdingdöme och i var stad, dit konungens befallning
      och påbud kom, blev glädje och fröjd bland judarna, och de höllo
      gästabud och högtid.  Och många ur de främmande folken blevo
      judar, ty förskräckelse för judarna hade fallit över dem.


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/17_08.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free