Bibeln / Jeremia, 26 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                         Jeremia, 26 Kapitlet

                  Domsprofetia över Juda.  Anslag mot
                     Jeremias liv.  Profeten Uria.

  1.  I begynnelsen av Jojakims, Josias sons, Juda konungs, regering
      kom detta ord från HERREN; han sade:
  2.  Så säger HERREN: Ställ dig i förgården till HERRENS hus och
      tala mot alla Juda städer, från vilka man kommer för att
      tillbedja i HERRENS hus, tala alla de ord som jag har bjudit dig
      tala till dem; tag intet därifrån.
      >5 Mos. 4,2. Jer. 7,2.
  3.  Kanhända skola de då höra och vända om, var och en från sin onda
      väg; då vill jag ångra det onda som jag har i sinnet att göra
      med dem för deras onda väsendes skull.
      >Jer. 18,8, 11. 36,3, 7. Jon. 3,10.
  4.  Du skall säga till dem: Så säger HERREN: Om I icke viljen höra
      mig och vandra efter den lag som jag har förelagt eder,
  5.  och höra vad mina tjänare profeterna tala -- de som jag titt och
      ofta sänder till eder, fastän I icke viljen höra --
      >2 Kon. 17,13 f. Jer. 7,13 f. 25,4. 35,15.
  6.  då skall jag göra med detta hus såsom jag gjorde med Silo, och
      skall låta denna stad för alla jordens folk bliva ett exempel
      som man nämner, när man förbannar.
      >1 Sam. 4,8, 11. Ps. 78,60. Jer. 7,12, 14. 24,9.
  7.  Och prästerna och profeterna och allt folket hörde Jeremia tala
      dessa ord i HERRENS hus.
  8.  Och när Jeremia hade slutat att tala allt vad HERREN hade bjudit
      honom tala till allt folket, grepo honom prästerna och
      profeterna och allt folket och sade: »Du måste döden dö.
  9.  Huru djärves du profetera i HERRENS namn och säga: 'Det skall gå
      detta hus likasom det gick Silo, och denna stad skall ödeläggas,
      så att ingen mer bor däri'?»  Och allt folket församlade sig mot
      Jeremia i HERRENS hus.

 10.  Då nu Juda furstar hörde detta, gingo de från konungshuset upp
      till HERRENS hus och satte sig vid ingången till HERRENS nya
      port.
 11.  Då sade prästerna och profeterna till furstarna och till allt
      folket sålunda: »Denne man förtjänar döden, ty han har
      profeterat mot denna stad, såsom I haven hört med egna öron.»
      >Apg. 6,13.
 12.  Men Jeremia svarade alla furstarna och allt folket och sade:
      »Det är HERREN som har sänt mig att profetera mot detta hus och
      denna stad allt det som I haven hört.
 13.  Så bättren nu edert leverne och edert väsende, och hören
      HERRENS, eder Guds, röst; då vill HERREN ångra det onda som han
      har talat mot eder.
      >Jer. 7,3. 18,8.
 14.  Och vad mig angår, så är jag i eder hand; gören med mig vad eder
      gott och rätt synes.
 15.  Men det skolen I veta, att om I döden mig, så dragen I oskyldigt
      blod över eder och över denna stad och dess invånare; ty det är
      i sanning HERREN som har sänt mig till eder att tala allt detta
      inför eder.»
      >Matt. 23,35.
 16.  Då sade furstarna och allt folket till prästerna och profeterna:
      »Denne man förtjänar icke döden, ty i HERRENS, vår Guds, namn
      har han talat till oss.

 17.  Och några av de äldste i landet stodo upp och sade till folkets
      hela församling sålunda:
 18.  »Morastiten Mika profeterade i Hiskias, Juda konungs, tid och
      sade till hela Juda folk:

        'Så säger HERREN Sebaot:
        Sion skall varda upplöjt till en åker,
        och Jerusalem skall bliva en stenhop
        och tempelberget en skogbevuxen höjd.'
      >Jer. 9 11. Mik. 1,1. 3,12.

 19.  Men lät väl Hiskia, Juda konung, med hela Juda, döda honom?
      Fruktade han icke i stället HERREN och bönföll inför honom, så
      att HERREN ångrade det onda som han hade beslutit över dem,
      medan tvärtom vi nu stå färdiga att draga över oss själva så
      mycket ont?»

 20.  Där var ock en annan man, Uria, Semajas son, från
      Kirjat-Hajearim, som profeterade i HERRENS namn; och han
      profeterade mot denna stad och detta land alldeles såsom Jeremia
      hade gjort.
 21.  När då konung Jojakim med alla sina hjältar och alla furstar
      hörde vad han sade, ville han döda honom.  Men när Uria fick höra
      härom, blev han förskräckt och flydde och kom till Egypten.
 22.  Då sände konung Jojakim några män till Egypten, nämligen
      Elnatan, Akbors son, och några andra med honom, in i Egypten.
      >Jer. 36,12, 25.
 23.  Och dessa hämtade Uria ut ur Egypten och förde honom till konung
      Jojakim; och denne lät dräpa honom med svärd, och lät så kasta
      hans döda kropp på den allmänna begravningsplatsen.

 24.  Men Ahikam, Safans son, höll sin hand över Jeremia, så att man
      icke lämnade honom i folkets hand till att dödas.
      >2 Kom 22,12, 14, 25,22. Jer. 39,14.