- Project Runeberg -  Bibeln /
Jeremia, 32 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                         Jeremia, 32 Kapitlet

                    Jeremias återköp under stadens
                  belägring.  Profetia om Judafolkets
                           återupprättelse.

  1.  Detta är det ord som från HERREN kom till Jeremia i Sidkias,
      Juda konungs, tionde regeringsår, vilket var Nebukadressars
      adertonde regeringsår.
  2.  Vid den tiden belägrade den babyloniske konungens här Jerusalem,
      och profeten Jeremia låg då fången i fängelsegården i Juda
      konungs hus.
      >2 Kon. 25,1 f.
  3.  Ty Sidkia, Juda konung, hade låtit spärra in honom, i det han
      sade: »Huru djärves du profetera och säga: 'Så säger HERREN: Se,
      jag skall giva denna stad i de babyloniske konungens hand, och
      han skall intaga den.
      >Jer. 21,7. 27,6. 34,2 f. 38,3.
  4.  Och Sidkia, Juda konung, skall icke undkomma kaldéernas hand,
      utan skall förvisso bliva given i den babyloniske konungens
      hand, så att han nödgas muntligen tala med honom och stå inför
      honom, öga mot öga.
      >Jer. 38,23. 39,7.
  5.  Och Sidkia skall av honom föras till Babel och skall förbliva
      där, till dess jag ser till honom, säger HERREN.  När I striden
      mot kaldéerna, skolen I icke hava någon framgång.»

  6.  Och Jeremia sade: »HERRENS ord kom till mig; han sade:
  7.  Se, Hanamel, din farbroder Sallums son, skall komma till dig och
      säga: 'Köp du min åker i Anatot, ty du har såsom bördeman rätt
      att köpa den.'»
      >8 Mos. 25,24 f. Rut 4,9 f.
  8.  Och Hanamel, min farbroders son, kom till mig i fängelsegården,
      såsom HERREN hade sagt, och sade till mig: »Köp min åker i
      Anatot, i Benjamins land, ty du har arvsrätt därtill och är
      bördeman; så köp den då åt dig.»  Då förstod jag att det var
      HERRENS ord
  9.  och köpte åkern av Hanamel, min farbroders son, i Anatot, och
      vägde upp penningarna åt honom, sjutton siklar silver.
 10.  Jag skrev ett köpebrev och förseglade det och tillkallade
      vittnen och vägde upp penningarna på en våg.
 11.  Och jag tog köpebrevet, såväl det förseglade, som innehöll
      avtalet och de särskilda bestämmelserna, som ock det öppna
      brevet,
 12.  och gav köpebrevet åt Baruk, son till Neria, son till Mahaseja,
      i närvaro av min frände Hanamel och de vittnen som hade
      underskrivit köpebrevet, och alla andra judar som voro
      tillstädes i fängelsegården.
 13.  Och jag bjöd Baruk, i deras närvaro, och sade:
 14.  Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Tag du dessa brev, både
      detta förseglade köpebrev och detta öppna brev, och lägg dem i
      ett lerkärl, för att de må vara i behåll för lång tid.
 15.  Ty så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Ännu en gång skall man
      komma att i detta land köpa hus och åkrar och vingårdar.»

 16.  Och sedan jag hade givit köpebrevet åt Baruk, Nerias son, bad
      jag till HERREN och sade:
 17.  »Ack Herre, HERRE, du är ju den som har gjort himmel och jord
      genom din stora kraft och din uträckta arm.  Intet är så
      underbart att du icke skulle förmå det,
      >1 Mos. 18,14. Jer. 27,5. Luk. 1,37.
 18.  du som gör nåd med tusenden och vedergäller fädernas missgärning
      i deras barns sköte efter dem; du store och väldige Gud, vilkens
      namn är HERREN Sebaot;
      >2 Mos. 20,5 f. 34,7. 5 Mos. 5,9.
 19.  du som är stor i råd och mäktig i gärningar; du vilkens ögon äro
      öppna över människobarnens alla vägar, så att du giver åt var
      och en efter hans vägar och efter hans gärningars frukt;
      >2 Krön. 6,30. Job 34,21. Ps. 62,13. Ords. 5,21. Jer. 10,6.
      >16,17. 17,10.
 20.  du som gjorde tecken och under i Egyptens land, och som har
      gjort sådana intill denna dag, både i Israel och bland andra
      människor, och som har gjort dig ett namn, som är detsamma än i
      dag.
 21.  Du förde ditt folk Israel ut ur Egyptens land med tecken och
      under, med stark hand och uträckt arm, och genom stor
      förskräckelse.
      >2 Mos. 6,6. 13,3, 14. 32,11. 5 Mos. 4,34. 2 Sam. 7,23.
      >1 Krön. 17,21.
 22.  Och du gav dem detta land, som du med ed hade lovat deras fäder
      att giva dem, ett land som flyter av mjölk och honung.
      >Jer. 11,5.
 23.  Och de kommo och togo det i besittning, men de ville icke höra
      din röst och vandrade icke efter din lag; de gjorde intet av det
      du hade bjudit dem att göra.  Därför lät du all denna olycka
      vederfaras dem.
 24.  Se, belägringsvallarna gå redan så långt fram mot staden, att
      man kan intaga den och genom svärd, hungersnöd och pest är
      staden given i de kaldeiska belägrarnas hand.  Vad du hotade med,
      det har skett, och du har det nu inför dina ögon.
 25.  Och likväl, fastän staden är given i kaldéernas hand, sade du,
      Herre HERRE, till mig: 'Köp du åkern för penningar, och tag
      vittnen därpå'!»

 26.  Och HERRENS ord kom till Jeremia han sade: Se,
 27.  jag är HERREN, allt kötts Gud; skulle något vara så underbart
      att jag icke förmådde det?
      >4 Mos. 16,22.
 28.  Därför säger HERREN så: Se, jag vill giva denna stad i
      kaldéernas och Nebukadressars, den babyloniske konungens, hand,
      och han skall intaga den.
 29.  Och kaldéerna, som belägra denna stad, skola komma och tända eld
      på staden och bränna upp den, tillika med de hus på vilkas tak
      man har tänt offereld åt Baal och utgjutit drickoffer åt andra
      gudar, till att förtörna mig.
      >Jer. 19,13.
 30.  Ty allt ifrån sin ungdom hava Israels barn och Juda barn
      allenast gjort vad ont är i mina ögon; ja, Israels barn hava med
      sina händers verk berett mig allenast förtörnelse, säger HERREN.
 31.  Ty allt ifrån den dag då denna stad byggdes ända till nu har den
      uppväckt min vrede och förtörnelse, så att jag måste förkasta
      den från mitt ansikte,
 32.  för all den ondskas skull som Israels barn och Juda barn med
      sina konungar, furstar, präster och profeter, både Juda män och
      Jerusalems invånare, hava bedrivit, till att förtörna mig.
      >Neh. 9,34. Jer. 2,26 f. Dan. 9,8.
 33.  De vände ryggen till mig och icke ansiktet; och fastän de titt
      och ofta blevo varnade, ville de icke höra och taga emot tuktan.
 34.  De satte upp sina styggelser i det hus som är uppkallat efter
      mitt namn och orenade det så;
      >2 Kon. 21,4 f. Jer. 7,30 f. 23,11.
 35.  och Baalshöjderna i Hinnoms sons dal byggde de upp, för att där
      offra sina söner och döttrar åt Molok, fastän jag aldrig hade
      bjudit dem att göra sådan styggelse eller ens tänkt mig något
      sådant; och så förledde de Juda till synd.
      >Mos. 18,21. Jer. 19,5.

 36.  Men så säger nu HERREN, Israels Gud, om denna stad, som I menen
      vara genom svärd, hungersnöd och pest given i den babyloniske
      konungens hand:
 37.  Se, jag skall församla dem ur alla de länder till vilka jag i
      min vrede och harm och stora förtörnelse har fördrivit dem, och
      jag skall föra dem tillbaka till denna plats och låta dem bo bär
      i trygghet.
      >5 Mos. 30,3. Jer. 30,10 f., 16 f.
 38.  Och de skola vara mitt folk, och jag skall vara deras Gud.
      >Jer. 24,7. 30,22. 31,33.
 39.  Och jag skall giva dem alla ett och samma hjärta och lära dem en
      och samma väg, så att de frukta mig beständigt; för att det må
      gå dem väl, och deras barn efter dem.
      >Hes. 11,19 f. 36,26.
 40.  Och jag skall sluta med dem ett evigt förbund, så att jag icke
      upp hör att följa dem och göra dem gott; och min fruktan skall
      jag ingiva i deras hjärtan, så att de icke vika av ifrån mig.
      >Jer. 31,31 f.
 41.  Och jag skall hava min fröjd i att göra dem gott, och skall
      plantera dem i detta land med trofasthet, av allt mitt hjärta
      och all min själ.
      >5 Mos. 30,9.

 42.  Ty så säger HERREN: Likasom jag har låtit all denna stora olycka
      komma över detta folk, så skall jag ock låta allt det goda som
      jag lovade dem komma dem till del.
      >Jer. 18,7 f. 31,28.
 43.  Och man skall komma att köpa åkrar i detta land, om vilket I
      sägen att det är en ödemark, där varken människor eller djur
      kunna bo, och att det är givet i kaldéernas hand.
 44.  Ja, åkrar skall man köpa för penningar, och man skall skriva och
      försegla köpebrev och tillkalla vittnen i Benjamins land, i
      Jerusalems omnejd och i Juda städer, både i Bergsbygdens och i
      Låglandets och i Sydlandets städer; ty jag skall åter upprätta
      dem, säger HERREN.


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/24_32.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free