Bibeln / Sakarja, 7 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                         Sakarja, 7 Kapitlet

                             Rätt fasta.

  1.  Och i konung Darejaves' fjärde regeringsår hände sig att HERRENS
      ord kom till Sakarja, på fjärde dagen i nionde månaden, det är
      Kisleu.
  2.  Ty från Betel hade då Sareser och Regem-Melek med sina män
      blivit sända för att bönfalla inför HERREN;
  3.  de skulle nämligen fråga prästerna i HERREN Sebaots hus och
      profeterna sålunda: »Skola vi framgent hålla gråtodag och späka
      oss i femte månaden, såsom vi hava gjort nu i så många år?»
      >Jer. 52,12 f.

  4.  Så kom då HERREN Sebaots ord till mig; han sade:
  5.  Säg till allt folket i landet och till prästerna: När I nu under
      sjuttio år haven hållit faste- och klagodagar i femte och i
      sjunde månaden, har det då varit åt mig som I haven hållit
      fasta?
      >2 Kon. 25,25. Jes. 58,3 f. Jer. 41,1 f.
  6.  Och när I äten och dricken, är det icke då för eder egen räkning
      som I äten och dricken?
  7.  Haven I icke förnummit de ord som HERREN lät predika genom forna
      tiders profeter, medan Jerusalem ännu tronade i god ro med sina
      städer omkring sig, och medan Sydlandet och Låglandet ännu voro
      bebodda?
      >Jos. 15,20 f. Jer. 17,26.
  8.  Vidare kom HERRENS ord till Sakarja; han sade:
  9.  Så sade ju HERREN Sebaot: »Dömen rätta domar, och bevisen
      varandra kärlek och barmhärtighet.
      >Jes. 1,17. Jer. 7,5 f. 21,12. Hos. 6,6. Sak. 8,16 f.
 10.  Förtrycken icke änkan och den faderlöse, främlingen och den
      fattige, och tänken icke i edra hjärtan ut ont mot varandra.»
      >2 Mos. 22,21 f.
 11.  Men de ville icke akta därpå, utan spjärnade emot i
      gensträvighet och tillslöto sina öron för att slippa att höra.
      >Hos. 4,16.
 12.  ja, de gjorde sina hjärtan hårda såsom diamant, för att slippa
      att höra den lag och de ord som HERREN Sebaot genom sin Ande
      hade sänt, förmedelst forna tiders profeter.  Därför utgick stor
      vrede från HERREN Sebaot.
      >Jes. 48,4. Hes. 11,19.
 13.  Och det skedde, att likasom de icke hade velat höra, när han
      ropade, så sade nu HERREN Sebaot: »Jag vill icke höra, när de
      ropa;
      >Jer. 11,11. 14,12.
 14.  utan jag skall förströ dem såsom genom en stormvind bland
      allahanda hednafolk som de icke känna.»  Så har nu landet blivit
      öde efter dem, så att ingen färdas där, vare sig fram eller
      tillbaka; ty de hava så gjort det ljuvliga landet till en
      ödemark.
      >Ps. 79,1 f. Hes. 33,28.