- Project Runeberg -  Bibeln /
Evangelium enligt Lukas, 14 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
                 Evangelium enligt Lukas, 14 Kapitlet

                Jesus botar på sabbaten en vattusiktig
                man, undervisar om ödmjukhet och rätt
               gästfrihet, framställer liknelsen om den
               stora måltiden, undervisar om det sanna
                           lärjungaskapet.

  1.  När han på en sabbat hade kommit in till en av de förnämligaste
      fariséerna för att intaga en måltid, hände sig, medan man där
      vaktade på honom,
  2.  att en vattusiktig man kom dit och stod framför honom.
  3.  Då tog Jesus till orda och sade till de lagkloke och fariséerna:
      »Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten, eller är det icke
      lovligt?»
  4.  Men de tego.  Då tog han mannen vid handen och gjorde honom frisk
      och lät honom gå.
  5.  Sedan sade han till dem: »Om någon av eder har en åsna eller en
      oxe som faller i en brunn, går han icke då strax och drager upp
      den, jämväl på sabbatsdagen?»
  6.  Och de förmådde icke svara något härpå.

  7.  Då han nu märkte huru gästerna utvalde åt sig de främsta
      platserna, framställde han för dem en liknelse; han sade till
      dem:
  8.  »När du av någon har blivit bjuden till bröllop, så tag icke den
      främsta platsen vid bordet.  Ty kanhända finnes bland gästerna
      någon som är mer ansedd än du,
  9.  och då kommer till äventyrs den som har bjudit både dig och
      honom och säger till dig: 'Giv plats åt denne'; och så måste du
      med skam intaga den nedersta platsen.
 10.  Nej, när du har blivit bjuden, så gå och tag den nedersta
      platsen vid bordet.  Ty det kan då hända att den som har bjudit
      dig säger till dig, när han kommer: 'Min vän, stig högre upp.'
      Då vederfares dig heder inför alla de andra bordsgästerna.
 11.  Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och
      den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd.»

 12.  Han sade ock till den som hade bjudit honom: »När du gör ett
      gästabud, på middagen eller på aftonen, så inbjud icke dina
      vänner eller dina bröder eller dina fränder, ej heller rika
      grannar, så att de bjuda dig igen och du därigenom får
      vedergällning.
 13.  Nej, när du gör gästabud, så bjud fattiga, krymplingar, halta,
      blinda.
 14.  Salig är du då; ty eftersom de icke förmå vedergälla dig, skall
      du få din vedergällning vid de rättfärdigas uppståndelse.»
 15.  Då nu en av de andra vid bordet hörde detta, sade denne till
      honom: »Salig är den som får bliva bordsgäst i Guds rike!»
 16.  Då sade han till honom: »En man tillredde ett stort gästabud
      och bjöd många.
 17.  Och när gästabudet skulle hållas, sände han ut sin tjänare och
      lät säga till dem som voro bjudna: 'Kommen, ty nu är allt redo.'
 18.  Men de begynte alla strax ursäkta sig.  Den förste sade till
      honom: 'Jag har köpt ett jordagods, och jag måste gå ut och bese
      det.  Jag beder dig, tag emot min ursäkt.'
 19.  En annan sade: 'Jag har köpt fem par oxar, och jag skall nu gå
      åstad och försöka dem.  Jag beder dig, tag emot min ursäkt.'
 20.  Åter en annan sade: 'Jag har tagit mig hustru, och därför kan
      jag icke komma.'
 21.  Och tjänaren kom igen och omtalade detta för sin herre.  Då blev
      husbonden vred och sade till sin tjänare: 'Gå strax ut på gator
      och gränder i staden, och för hitin fattiga och krymplingar och
      blinda och halta.'
 22.  Sedan sade tjänaren: 'Herre, vad du befallde har blivit gjort,
      men har är ännu rum.'
 23.  Då sade herren till tjänaren: 'Gå ut på vägar och stigar, och
      nödga människorna att komma hitin, så att mitt hus bliver fullt.
 24.  Ty jag säger eder att ingen av de män som voro bjudna skall
      smaka sin måltid.'»

 25.  Och mycket folk gick med honom; och han vände sig om och sade
      till dem:
 26.  »Om någon kommer till mig, och han därvid ej hatar sin fader och
      sin moder, och sin hustru och sina barn, och sina bröder och
      systrar, därtill ock sitt eget liv, så kan han icke vara min
      lärjunge.
 27.  Den som icke bär sitt kors och efterföljer mig, han kan icke
      vara min lärjunge.

 28.  Ty om någon bland eder vill bygga ett torn, sätter han sig icke
      då först ned och beräknar kostnaden och mer till, om han äger
      vad som behöves för att bygga det färdigt?
 29.  Eljest, om han lade grunden, men icke förmådde fullborda verket
      skulle ju alla som finge se det begynna att begabba honom
 30.  och säga: 'Den mannen begynte bygga, men förmådde icke fullborda
      sitt verk.'

 31.  Eller om en konung vill draga ut i krig för att drabba samman
      med en annan konung, sätter han sig icke då först ned och tänker
      efter, om han förmår att med tio tusen möta den som kommer emot
      honom med tjugu tusen?
 32.  Om så icke är, måste han ju, medan den andre ännu är långt
      borta, skicka sändebud och underhandla om fred.

 33.  Likaså kan ingen av eder vara min lärjunge, om han icke försakar
      allt vad han äger.  --
 34.  Så är väl saltet en god sak, men om till och med saltet mister
      sin sälta, varmed skall man då återställa dess kraft?
 35.  Varken för jorden eller för gödselhögen är det tjänligt; man
      kastar ut det.  Den som har öron till att höra, han höre.»


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/42_14.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free