Paulus' brev till filipperna, 3 Kapitlet
Paulus varnar för judekristna irrlärare.
Själv räknar han den förmånsrätt han
kunde hava såsom israelit för intet, i
jämförelse med kunskapen om Kristus. Mot
det målet jagar han, och han uppmanar
filipperna att följa honom efter.
1. För övrigt, mina bröder, glädjen eder i Herren. Att skriva till
eder detsamma som förut, det räknar jag icke för något besvär,
och det är för eder tryggare.
2. Given akt på de hundarna, given akt på de onda arbetarna, given
akt på »de sönderskurna».
3. Ty vi äro »de omskurna», vi som genom Guds Ande tjäna Gud och
berömma oss av Kristus Jesus och icke förtrösta på köttet --
4. fastän jag för min del väl också kunde hava skäl att förtrösta
på köttet. Ja, om någon menar sig kunna förtrösta på köttet, så
kan jag det ännu mer,
5. jag som blev omskuren, när jag var åtta dagar gammal, jag som är
av Israels folk och av Benjamins stam, en hebré, född av
hebréer, jag som i fråga om lagen har varit en farisé,
6. i fråga om nitälskan varit en församlingens förföljare, i fråga
om rättfärdighet -- den som vinnes i kraft av lagen -- varit en
ostrafflig man.
7. Men allt det som var mig en vinning, det har jag för Kristi
skull räknat såsom en förlust.
8. Ja, jag räknar i sanning allt såsom förlust mot det som är långt
mer värt: kunskapen om Kristus Jesus, min Herre. Ty det är för
hans skull som jag har gått förlustig alltsammans och nu räknar
det såsom avskräde, på det att jag må vinna Kristus
9. och bliva funnen i honom, icke med min egen rättfärdighet, den
som kommer av lag, utan med den rättfärdighet som kommer genom
tro på Kristus, rättfärdigheten av Gud, på grund av tron.
10. Ty jag vill lära känna honom och hans uppståndelses kraft och få
känna delaktighet i hans lidanden, i det jag bliver honom lik
genom en död sådan som hans,
11. om jag så skulle kunna nå fram till uppståndelsen från de döda.
12. Icke som om jag redan hade vunnit det eller redan hade blivit
fullkomlig, men jag far efter att vinna det, eftersom jag själv
har blivit vunnen av Kristus Jesus.
13. Ja, mina bröder, jag håller icke före att jag ännu har vunnit
det, men ett gör jag: jag förgäter det som är bakom mig och
sträcker mig mot det som är framför mig
14. och jagar mot målet, för att få den segerlön som hålles framför
oss genom Guds kallelse ovanifrån, i Kristus Jesus.
15. Må därför vi alla som äro »fullkomliga» hava ett sådant
tänkesätt. Men om så är, att I i något stycke haven andra
tankar, så skall Gud också däröver giva eder klarhet.
16. Dock, såvitt vi redan hava hunnit något framåt, så låtom oss
vandra vidare på samma väg.
17. Mina bröder, varen ock I mina efterföljare, och sen på dem som
vandra på samma sätt som jag, eftersom I ju haven oss till
föredöme.
18. Ty det är såsom jag ofta har sagt eder och nu åter måste säga
under tårar: många vandra såsom fiender till Kristi kors,
19. och deras ände är fördärv; de hava buken till sin Gud och söka
sin ära i det som är deras skam, och deras sinne är vänt till
det som hör jorden till.
20. Vi åter hava vårt medborgarskap i himmelen, och därifrån vänta
vi ock Herren Jesus Kristus såsom Frälsare,
21. vilken skall så förvandla vår förnedringskropp, att den bliver
lik hans härlighetskropp -- genom den kraft varmed han ock kan
underlägga sig allt.
Project Runeberg, Tue Aug 14 17:15:10 2018
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bibeln/50_03.html