- Project Runeberg -  Bibeln /
Paulus' brev till kolosserna, 2 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
               Paulus' brev till kolosserna, 2 Kapitlet

                Förmaning att hålla sig till Kristus.
                Varning för falska läror, för träldom
                 under människobud, för ängladyrkan.
                   Föreskrifter rörande mat m. m.

  1.  Jag vill nämligen, att I skolen veta, vilken kamp jag har att
      utstå för eder och för församlingen i Laodicea och för alla de
      andra som icke personligen hava sett mitt ansikte.
  2.  Ty jag önskar, att deras hjärtan skola få hugnad, därigenom att
      de slutas tillsammans i kärlek och komma till en full
      förståndsvisshets hela rikedom, till en rätt kunskap om Guds
      hemlighet, vilken är Kristus;
  3.  ty i honom finnas visdomens och kunskapens alla skatter
      fördolda.
  4.  Detta säger jag, för att ingen skall bedraga eder med skenfagert
      tal.
  5.  Ty om jag ock till kroppen är frånvarande, så är jag dock i
      anden hos eder och gläder mig, när jag ser den ordning, som
      råder bland eder, och när jag ser fastheten i eder tro på
      Kristus.

  6.  Såsom I nu haven mottagit Kristus Jesus, Herren, så vandren i
      honom
  7.  och varen rotade i honom och låten eder uppbyggas i honom och
      befästas i tron, i enlighet med den undervisning I haven fått,
      och överflöden i tacksägelse.
  8.  Sen till, att ingen får bortföra eder såsom ett segerbyte genom
      sin tomma och bedrägliga »vishetslära», i det att han åberopar
      fäderneärvda människomeningar och håller sig till världens
      »makter»[1] och icke till Kristus.
  9.  Ty i honom bor gudomens hela fullhet lekamligen,
 10.  och i honom haven I blivit delaktiga av den fullheten, i honom
      som är huvudet för alla andevärldens furstar och väldigheter.

 11.  I honom haven I ock blivit omskurna genom en omskärelse, som
      icke skedde med händer, en som bestod däri att I bleven avklädda
      eder köttsliga kropp; jag menar omskärelsen i Kristus.
 12.  I haven ju med honom blivit begravna i dopet; I haven ock i
      dopet blivit uppväckta med honom, genom tron på Guds kraft, hans
      som uppväckte honom från de döda.
 13.  Ja, också eder som voren döda genom edra synder och genom edert
      kötts oomskurenhet, också eder har han gjort levande med honom;
      ty han har förlåtit oss alla våra synder.
 14.  Han har nämligen utplånat den handskrift som genom sina stadgar
      anklagade oss och låg oss i vägen; den har han skaffat undan
      genom att nagla den fast vid korset.
 15.  Han har avväpnat andevärldens furstar och väldigheter och låtit
      dem bliva till skam inför alla, i det att han i honom har
      triumferat över dem.

 16.  Låten därför ingen döma eder i fråga om mat och dryck eller
      angående högtid eller nymånad eller sabbat.
 17.  Sådant är allenast en skuggbild av vad som skulla komma, men
      verkligheten själv finnes hos Kristus.
 18.  Låten icke segerlönen tagas ifrån eder av någon som har sin lust
      i »ödmjukhet» och ängladyrkan och gör sig stor med sina syner,
      någon som utan orsak är uppblåst genom sitt köttsliga sinne
 19.  och icke håller sig till honom som är huvudet, honom från vilken
      hela kroppen vinner sin tillväxt i Gud, i det att den av sina
      ledgångar och senor får bistånd och sammanhållning.
 20.  Om I nu haven dött med Kristus och så blivit frigjorda ifrån
      världens »makter», varför låten I då allahanda stadgar läggas på
      eder, likasom levden I ännu i världen:
 21.  »Det skall du icke taga i», »Det skall du icke smaka», »Det
      skall du icke komma vid»,
 22.  och detta när det gäller ting, som alla äro bestämda till att gå
      under genom förbrukning -- allt till åtlydnad av människobud och
      människoläror?
 23.  Visserligen har allt detta fått namn om sig att vara »vishet»,
      eftersom däri ligger ett självvalt gudstjänstväsende och ett
      slags »ödmjukhet» och en kroppens späkning; men ingalunda ligger
      däri »en viss heder», det tjänar allenast till att nära det
      köttsliga sinnet.

[1]  Se Makter i Ordförkl.


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/51_02.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free