- Project Runeberg -  Bibeln /
Paulus' första brev till tessalonikerna, 4 Kapitlet

(1917) [MARC] - Tema: Christian Literature
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
         Paulus' första brev till tessalonikerna, 4 Kapitlet

                 Paulus önskar att tessalonikerna må
               ytterligare förkovras i vad som hör till
               en helig vandel, uttalar sig om Herrens
                     tillkommelse och om de dödas
                            uppståndelse.

  1.  Ytterligare, käre bröder, bedja vi nu och förmana eder i Herren
      Jesus att allt mer förkovra eder i en sådan vandel som I haven
      fått lära av oss att I skolen föra, Gud till behag -- en sådan
      vandel som I redan fören.
  2.  I veten ju vilka bud vi hava givit eder genom Herren Jesus.
  3.  Ty detta är Guds vilja, detta som hör till eder helgelse, att I
      avhållen eder från otukt,
  4.  och att var och en av eder vet att hava sin egen maka i helgelse
      och ära,
  5.  icke i begärelses lusta såsom hedningarna -- vilka icke känna
      Gud --
  6.  och att ingen i sitt förhållande till sin broder kränker honom
      eller gör honom något förfång, ty Herren är en hämnare över allt
      detta, såsom vi redan förut hava sagt och betygat för eder.
  7.  Gud har ju icke kallat oss till orenhet, utan till att leva i
      helgelse.
  8.  Den som icke vill veta av detta, han förkastar alltså icke en
      människa, utan Gud, honom som giver sin helige Ande till att bo i
      eder.

  9.  Om broderlig kärlek är det icke behövligt att skriva till eder,
      ty I haven själva fått lära av Gud att älska varandra;
 10.  så handlen I ju ock mot alla bröderna i hela Macedonien.  Men vi
      förmana eder, käre bröder, att allt mer förkovra eder häri
 11.  och att sätta eder ära i att leva i stillhet och sköta vad eder
      åligger och arbeta med edra händer, enligt vad vi hava bjudit
      eder,
 12.  så att I skicken eder höviskt mot dem som stå utanför och icke
      behöven anlita någons hjälp.

 13.  Vi vilja icke lämna eder, käre bröder, i okunnighet om huru det
      förhåller sig med dem som avsomna, för att I icke skolen sörja
      såsom de andra, de som icke hava något hopp.
 14.  Ty lika visst som Jesus, såsom vi tro, har dött och har
      uppstått, lika visst skall ock Gud genom Jesus föra dem som äro
      avsomnade fram jämte honom.
 15.  Såsom ett ord från Herren säga vi eder nämligen detta, att vi
      som leva och lämnas kvar till Herrens tillkommelse ingalunda
      skola komma före dem som äro avsomnade.
 16.  Ty Herren skall själv stiga ned från himmelen, och ett maktbud
      skall ljuda, en överängels röst och en Guds basun.  Och först
      skola de i Kristus döda uppstå;
 17.  sedan skola vi som då ännu leva och hava lämnats kvar bliva
      jämte dem bortryckta på skyar upp i luften, Herren till mötes;
      och så skola vi alltid få vara hos Herren.
 18.  Så trösten nu varandra med dessa ord.


Project Runeberg, Sun Dec 11 22:48:20 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bibeln/52_04.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free