Bibeln / Brevet till hebréerna, 3 Kapitlet (1917) - Tema: Christian Literature Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

                  Brevet till hebréerna, 3 Kapitlet

                 Kristus större än Moses.  Varning för
                 förhärdelse, med hänvisning till det
                 straff som drabbade Israel i öknen.

  1.  Därför, I helige bröder, I som haven blivit delaktiga av en
      himmelsk kallelse, skolen I akta på vår bekännelses apostel och
      överstepräst, Jesus,
  2.  huru han var trogen mot den som hade insatt honom, likasom Moses
      var »trogen i hela hans hus».
  3.  Ty han har blivit aktad värdig så mycket större härlighet än
      Moses, som uppbyggaren av ett hus åtnjuter större ära än själva
      huset.
  4.  Vart och ett hus bygges ju av någon, men Gud är den som har
      byggt allt.
  5.  Och väl var Moses »trogen i hela hans hus», såsom »tjänare»,
      till ett vittnesbörd om vad som framdeles skulle förkunnas;
  6.  men Kristus var trogen såsom »son», en son satt över hans
      hus.  Och hans hus äro vi, såframt vi intill änden hålla fast vår
      frimodighet och vår berömmelse i hoppet.
  7.  Så säger den helige Ande: »I dag, om I fån höra hans röst,
  8.  mån I icke förhärda edra hjärtan, såsom när de förbittrade mig
      på frestelsens dag i öknen,
  9.  där edra fäder frestade mig och prövade mig, fastän de hade sett
      mina verk i fyrtio år.
 10.  Därför blev jag förtörnad på det släktet och sade: 'Alltid fara
      de vilse med sina hjärtan.'  Men de ville icke veta av mina
      vägar.
 11.  Så svor jag då i min vrede: De skola icke komma in i min vila.»
 12.  Sen därför till, mina bröder, att icke hos någon bland eder
      finnes ett ont otroshjärta, så att han avfaller från den levande
      Guden,
 13.  utan förmanen varandra alla dagar, så länge det heter »i dag»,
      på det att ingen av eder må bliva förhärdad genom syndens makt
      att bedraga.
 14.  Ty vi hava blivit delaktiga av Kristus, såframt vi eljest intill
      änden hålla fast vår första tillförsikt.
 15.  När det nu säges: »I dag, om I fån höra hans röst, mån I icke
      förhärda edra hjärtan, såsom när de förbittrade mig»,
 16.  vilka voro då de som förbittrade honom, fastän de hade hört hans
      ord?  Var det icke alla de som under Moses hade dragit ut ur
      Egypten?
 17.  Och vilka voro de som han var förtörnad på i fyrtio år?  Var det
      icke de som hade syndat, de »vilkas kroppar föllo i öknen»?
 18.  Och vilka gällde den ed som han svor, att de »icke skulle komma
      in i hans vila», vilka, om icke dem som hade varit ohörsamma?
 19.  Så se vi då att det var för otros skull som de icke kunde komma
      ditin.