Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Moseboken - 14 Kapitlet - 15 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 14: 14-15:8. Första Moseboken.
20
denne bodde vid den terebintlund,
som tillhörde amoréen Mamre,
Es-kols och Aners broder, och dessa
voro i förbund med Abram.
14 Då nu Abram hörde, att hans
frände var fången, lät han sina mest
beprövade tjänare, sådana som voro
födda i hans hus, tre hundra aderton
män, rycka ut och förföljde fienderna
ända till Dan.
15 Och han delade sitt folk och
överföll dem så om natten med sina
tjänare och slog dem och förföljde
dem sedan ända till Hoba, norr om
Damaskus,
16 och tog tillbaka allt godset; sin
frände Lot och hans ägodelar tog
han ock tillbaka, ävensom kvinnorna
och det övriga folket.
17 Då han nu var på återvägen,
sedan han hade slagit Kedorlaomer
och de konungar, som voro på hans
sida, gick konungen i Sodom honom
till mötes i Savedalen, det är
Konungsdalen.
18 Och Melki-Sedek, konungen i
Salem, lät bära ut bröd och vin;
denne var präst åt Gud den Högste.
Ps. 110:4. Hebr. 7: 1 f.
19 Och han välsignade honom och
sade: "Välsignad vare Abram av
Gud den Högste, himmelens och
jordens skapare.
20 Och välsignad vare Gud den
Högste, som har givit dina ovänner
i din hand!" Och Abram gav
honom tionde av allt.
21 Och konungen i Sodom sade
till Abram: "Giv mig folket: godset
må du behålla för dig själv."
22 Men Abram svarade konungen
i Sodom: "Jag lyfter min hand upp
till Herren, till Gud den Högste,
himmelens och jordens skapare, och
betygar,
23 att jag icke vill taga ens en
tråd eller en skorem, än mindre
något annat, som tillhör dig. Du
skall icke kunna säga: ’Jag har
riktat Abram.’
24 Jag vill intet hava; det är nog
med vad mina män hava förtärt och
den del, som tillkommer mina
följeslagare, Aner, Eskol och Mamre, de
må få sin del."
15 Kapitlet.
Herrens förbund med Abram.
En tid härefter kom Herrens ord
i en syn till Abram; han sade:
"Frukta icke, Abram, jag är din
sköld; din lön skall bliva mycket
stor."
2 Men Abram sade: "Herre,
Herre, vad vill du då giva mig?
Jag går ju barnlös bort, och arvinge
till mitt hus bliver en man från
Damaskus, Elieser."
3 Och Abram sade ytterligare:
"Mig har du icke givit någon
livsfrukt; en av mitt husfolk skall bliva
min arvinge."
4 Men se, Herrens ord kom till
honom; han sade: "Nej, denne skall
icke bliva din arvinge, utan en som
utgår från ditt eget liv skall bliva
din arvinge. i Mos. 17:6, 16.
5 Och han förde honom ut och
sade: "Skåda upp till himmelen och
räkna stjärnorna, om du kan räkna
dem"; och han sade till honom:
"Så skall din säd bliva."
1 Mos. 13: 16. 22: 17. 2 Mos. 32: 13.
5 Mos. 10:22. Hebr. 11: 12.
6 Och han trodde på Herren; och
han räknade honom det till
rättfärdighet. Rom. 4:3. Gal. 3:6. Jak. 2:23:
7 Och han sade till honom: "Jag
är Herren, som har fört dig ut från
det kaldeiska Ur för att giva dig
detta land till besittning."
8 Han svarade: "Herre, Herre,
varav skall jag veta, att jag skall
besitta det?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
