Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Moseboken - 44 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Första Moseboken.
Kap. 44: 1-22.
44 Kapitlet
Josef prövar sina bröder.
Därefter bjöd han sin hovmästare
och sade: "Fyll männens
säckar med säd, så mycket de kunna
rymma, och lägg vars och ens
penningar överst i hans säck.
2 Och min bägare, silverbägaren,
skall du lägga överst i den yngstes
säck, tillika med penningarna för
hans säd." Och han gjorde såsom
Josef hade sagt.
3 Om morgonen, då det blev dager,
fingo männen fara med sina åsnor.
4 Men när de hade kommit ett
litet stycke utom staden, sade Josef
till sin hovmästare: "Stå upp och
sätt efter männen; och när du
hinner upp dem, så säg till dem:
’Varför haven I lönat gott med ont?
5 Det är ju just den bägaren, som
min herre dricker ur, och som han
plägar spå med? Det är en ond
gärning I haven gjort.’"
6 När han nu hann upp dem, sade
han detta till dem.
7 Då svarade de honom: "Varför
talar min herre så? Bort det, att
dina tjänare skulle göra sådant!
8 De penningar, som vi funno
överst i våra säckar, hava vi ju fört
tillbaka till dig från Kanaans land.
Huru skulle vi då kunna vilja stjäla
silver eller guld ur din herres hus?
9 Den bland dina tjänare, som den
finnes hos, han må dö; därtill vilja
vi andra bliva min herres trälar."
10 Han svarade: "Ja, vare det
såsom I haven sagt; den som den
finnes hos, han skall bliva min träl.
Men I andra skolen vara utan skuld."
11 Och de skyndade sig att lyfta
ned var och en sin säck på jorden
och öppnade var och en sin säck.
12 Och han begynte att söka hos
den äldste och slutade hos den yngste;;
och bägaren fanns i Benjamins
säck.
13 Då revo de sönder sina kläder
och lastade åter var och en sin åsna
och vände tillbaka till staden.
14 Och Juda och hans bröder gingo
in i Josefs hus, där denne ännu var
kvar; och de föllo ned till jorden
för honom.
15 Då sade Josef till dem: "Vad
haven I gjort? Förstoden I icke,
att en man sådan som jag kan spå?"
16 Juda svarade: "Vad skola vi
säga till min herre, vad skola vi tala,
och huru skola vi rättfärdiga oss?
Gud har funnit dina tjänares
missgärning. Se, vi äro min herres
trälar, vi andra såväl som den, som
bägaren blivit funnen hos".
17 Men han sade: "Bort det, att
jag skulle så göra! Den som
bägaren har blivit funnen hos, han skall
bliva min träl. Men I andra mån
i frid fara hem till eder fader."
18 Då trädde Juda fram till honom
och sade: "Hör mig, herre; låt
din tjänare tala ett ord inför min
herre, och må din vrede icke
upptändas mot din tjänare; ty du är
såsom Farao.
19 Min herre frågade sina tjänare
och sade: ’Haven I eder fader eller
någon broder ännu därhemma?’
20 Och vi svarade min herre: ’Vi
hava en åldrig fader och en son till
honom, en, som är född på hans
ålderdom och ännu är ung; men
en broder till denne är död, så att
han allena är kvar efter sin moder,
och hans fader har honom kär’.
1 Mos. 42: 13 f.
21 Då sade du till dina tjänare:
’Fören honom hit ned till mig, så
att jag kan låta mitt öga vila på
honom.’
22 Och vi svarade min herre:
’Ynglingen kan icke lämna sifi fader, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>