Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Moseboken - 15 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 15:8-25.
Andra Moseboken.
98
8 För en fnysning av din näsa
uppdämdes vattnen,
böljorna reste sig och samlades
i hög,
vattenmassorna stelnade i havets
djup.
9 Fienden sade:
’Jag vill förfölja dem, hinna
upp dem,
jag vill utskifta byte,
släcka min hämnd på dem;
jag vill draga ut mitt svärd,
min hand skall förgöra dem.’
10 Du andades på dem,
då övertäckte dem havet;
de sjönko såsom bly
i de väldiga vattnen.
11 Vilken bland gudar
liknar dig, Herre?
Vem är dig lik,
du härlige och helige,
du fruktansvärde och högtlovade,
du som gör under?
1 Krön. 16: 25. Ps. 96; 4. Jes. 40: 18.
12 Du räckte ut din högra hand,
då uppslukades de av jorden.
13 Men du ledde med din nåd
det folk du hade förlossat,
du förde dem med din makt
till din heliga boning.
14 Folken hörde det
och måste då darra,
av ångest grepos
Filisteens inbyggare, jos. 2: 9.
15 Då förskräcktes
Edoms furstar,
Moabs hövdingar
grepos av bävan,
alla Kanaans inbyggare
försmälte av ångest.
16 Ja, över dem faller
förskräckelse och fruktan;
för din arms väldighet
stå de såsom förstenade,
medan ditt folk tågar fram, o
Herre,
1 D. I. bitterhet.
medan det tågar fram,
det folk du har förvärvat.
17 Du för dem in och planterar
dem på din arvedels berg,
på den plats, o Herre,
som du har gjort till din
boning,
i den helgedom, Herre,
som dina händer hava berett.
Ps. 44: 3. 78: 54. 80: 9. 2 Mack. 1: 29.
18 Herren är konung
alltid och evinnerligen!"
Ps. 93: 1.
19 Ty när Faraos hästar med hans
vagnar och ryttare hade kommit ned
i havet, lät Herren havets vatten
vända tillbaka och komma över dem,
sedan Israels barn på torr mark hade
gått mitt igenom havet.
20 Och profetissan Mirjam, Arons
syster, tog en puka i sin hand, och
alla kvinnorna följde efter henne
med pukor och dans.
21 Och Mirjam sjöng för dem:
"Sjungen till Herrens ära,
ty högt är han upphöjd.
Häst och man
störtade han i havet."
22 Därefter lät Mose israeliterna
bryta upp från Röda havet, och de
drogo ut i öknen Sur; och tre
dagar vandrade de i öknen utan att
finna vatten. 4 Mos. 33: 8.
23 Så kommo de till Mara; men
de kunde icke dricka vattnet i Mara,
ty det var bittert. Därav fick stället
namnet Mara.1
24 Då knorrade folket emot Mose
och sade: "Vad skola vi dricka?"
25 Men han ropade till Herren;
och Herren visade honom ett visst
slags trä, som han kastade i vattnet,
och så blev vattnet sött.
Där förelade han folket lag och
rätt, och där satte han det på prov.
Syr. 38: 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
