Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte Moseboken - 31 Kapitlet - 32 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Femte Moseboken. Kap. 31:25-32: 13.
tecknat upp denna lags ord i en
bok,
25 bjöd han leviterna, som buro
Herrens förbundsark, och sade:
26 "Tagen denna lagbok och läggen
den vid sidan av Herrens, eder
Guds, förbundsark, så att den ligger
där till ett vittne mot dig. z Kon. 22:8 f.
27 Ty jag känner din gensträvighet
och hårdnackenhet. Se, ännu medan
jag har levat kvar bland eder, haven
I varit gensträviga mot Herren;
huru mycket mer skolen I ej då
bliva det efter min död!
28 Församlen nu till mig alla de
äldste i edra stammar, så ock edra
tillsyningsmän, för att jag må inför
dem tala dessa ord och taga
himmel och jord till vittnen mot dem.
29 Ty jag vet, att I efter min död
skolen taga eder till, vad fördärvligt
är, och vika av ifrån den väg, som
jag har bjudit eder gå; därför skall
olycka träffa eder i kommande dagar,
när I gören, vad ont är i Herrens
ögon, så att I förtörnen honom
genom edra händers verk."
30 Och Mose föredrog inför Israels
hela församling följande sång från
början till slutet.
32 Kapitlet.
Moses avskedssång.
T yssnen, I himlar, ty jag vill tala;
JL/ och jorden höre min muns ord.
5 Mos. 31:28. Jes. 1:2.
2 Såsom regnet drype min lära,
såsom daggen flöde mitt tal,
såsom rikligt regn på grönska
och såsom en regnskur på gräsets
brodd.
3 Ty Herrens namn vill jag för-
kunna;
ja, given ära åt vår Gud. ps. 34:4.
4 Vår klippa - ostraffliga äro hans
gärningar,
ty alla hans vägar äro rätta.
En trofast Gud och utan svek,
rättfärdig och rättvis är han. ps.92:16.
5 De åter handlade illa mot honom;
de voro icke hans barn, utan en
skam för Israel,
det vränga och avoga släktet!
2 Mos. 32:9. Jes. 1:3 f. Matt. 12:39.
6 Är det så, du lönar Herren,
du dåraktiga och ovisa folk?
Är han då icke din fader, som
skapade dig?
Han danade ju dig och beredde dig.
Mal. 1:6.
7 Tänk på de dagar, som fordom
voro;
akta på förgångna släktens år.
Fråga din fader, han skall förkunna
dig det,
dina äldste, de skola säga dig det.
8 När den Högste gav arvslotter
åt folken,
när han fördelade människors barn,
då utstakade han gränserna för folken
efter antalet av Israels barn.
1 Mos. 11:8.
9 Ty Herrens folk är hans del,
Jakob är hans arvedels lott.
2 Mos. 19: 5 f. 1 Petr. 2: 9.
10 Han fann honom i öknens land,
i ödsligheten, där ökendjuren tjöto.
Då tog han honom i sitt beskärm
och sin vård,
han bevarade honom såsom sin
ögonsten.
11 Likasom en örn lockar sin av-
komma ut till flykt
och svävar upp ovanför sina ungar,
så bredde han ut sina vingar och
tog honom
och bar honom på sina fjädrar.
2 Mos. 19:4. Jes. 63:9.
12 Herren allena ledsagade honom,
och ingen främmande gud jämte
honom.
13 Han förde honom fram över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
