Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Josua - 22 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
Josua.
Kap. 22:14-28.
14 och med honom tio hövdingar,
en hövding för var stamfamilj inom
Israels alla stammar; var och en av
dem var huvudman för sin familj
inom Israels ätter.
15 Och när dessa kommo till
Ru-bens barn och Gads barn och ena
hälften av Manasse stam, i Gileads
land, talade de till dem och sade:
16 "Så säger hela Herrens
menighet: Vad är detta för en otrohet,
som I haven begått mot Israels Gud,
då I nu haven vänt eder bort ifrån
Herren, därigenom att I haven
byggt eder ett altare och sålunda
nu satt eder upp mot Herren?
17 Är det icke nog, att vi hava
begått missgärningen med Peor, från
vilken vi ännu i dag icke hava
blivit renade, och för vilken en
hem-sökelse drabbade Herrens
menighet?
4 Mos. 25: 3 f. 5 Mos. 4: 3.
18 Viljen I nu ytterligare vända
eder bort ifrån Herren? Om I i
dag sätten eder upp mot Herren,
så skall förvisso i morgon hans
förtörnelse drabba Israels hela
menighet.
19 Men om det land, I haven fått
till besittning, tyckes eder vara orent,
så dragen över till det land, Herren
har tagit till besittning, där Herrens
tabernakel har sin plats, och haven
edra besittningar där bland oss.
Sätten eder icke upp mot Herren och
sätten eder icke upp mot oss
genom att bygga eder ett altare, ett
annat än Herrens, vår Guds,
altare.
20 När Akan, Seras son, hade
trolöst förgripit sig på det tillspillogivna,
kom icke då förtörnelse över
Israels hela menighet, så att han själv
icke blev den ende, som förgicks
genom den missgärningen?,,
Jos. 7: 1 f. 1 Krön. 2: 7.
21 Då svarade Rubens barn och
Gads barn och ena hälften av
Manasse stam och talade till
huvudmännen för Israels ätter:
22 "Gud, Herren Gud, ja, Gud,
Herren Gud, han vet det, och
Israel må ock veta det: Sannerligen,
om detta har skett i upproriskhet
och otrohet mot Herren - du må
då i dag undandraga oss din hjälp! -?
23 om vi hava byggt altaret åt oss,
därför att vi vilja vända oss bort
ifrån Herren, och om vi vi vilja
offra därpå brännoffer eiler spisoffer
eller frambära tackoffer därpå, då
må Herren själv utkräva vad vi
hava förskyllt.
24 Nej, vi hava sannerligen gjort
så av fruktan för vad som kunde
hända, i det att vi tänkte, att edra
barn i framtiden skulle kunna säga
till våra barn: ’Vad haven I att göra
med Herren, Israels Gud?
25 Herren har ju satt Jordan till
gräns mellan oss och eder, I Rubens
barn och Gads barn; alltså haven
I ingen del i Herren/ Och så
skulle edra barn kunna hijndra våra
barn från att frukta Herren.
26 Därför sade vi: Må vi gripa
oss an och bygga detta altare, men
icke till brännoffer eller till
slaktoffer,
27 utan till att vara ett vittne
mellan oss och eder, och mellan bådas
våra efterkommande efter oss, att
vi vilja förrätta Herrens tjänst inför
hans ansikte med våra brännoffer
och slaktoffer och tackoffer; så att
edra barn i framtiden icke kunna
säga till våra barn: ’I haven ingen
del i Herren.’
1 Mos. 31: 48. Jos. 24: 27.
28 Och vi tänkte: Om det i
framtiden händer, att de så säga till oss
och våra efterkommande, då kunna
vi svara: ’Sen på den bild av Her-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
