Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Samuelsboken - 25 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 25:11-26. Första Samuelsboken.
412
många tjänare, som rymma från sina
herrar.
11 Skulle jag taga min mat och
min dryck och slaktdjuren, som jag
har slaktat åt mina fårklippare, och
giva detta åt män, om vilka jag icke
ens vet, varifrån de äro?"
12 Då vände Davids män om och
gingo sin väg, och när de hade
kommit tillbaka, berättade de för honom
allt, såsom det hade tillgått.
13 Då sade David till sina män:
"Var och en omgjorde sig med sitt
svärd." Och var och en omgjordade
sig med sitt svärd; jämväl David
själv omgjordade sig med sitt svärd.
Och vid pass fyra hundra man följde
med David ditupp, men två hundra
stannade vid trossen.
14 Men en av tjänarna berättade
för Abigail, Nabals hustru, och sade:
"David har skickat sändebud hit
från öknen och låtit hälsa vår herre,
men han visade av dem.
15 Dessa män hava likväl varit
oss mycket nyttiga; vi hava aldrig
lidit något förfång, och aldrig har
något kommit bort för oss under
hela den tid vi drogo omkring i
deras närhet, medan vi voro därute
på marken.
16 De voro en mur för oss både
dag och natt under hela den tid vi
vistades i deras grannskap, medan
vi vaktade hjorden.
17 Så betänk nu och se till, vad
du bör göra, ty något ont är nog
beslutet mot vår herre och över
hela hans hus; och han är ju en
ond man, så att ingen vågar säga
något åt honom."
18 Då gick Abigail strax och tog
två hundra bröd, två vinläglar, fem
tillredda får, fem sea-mått rostade
ax, ett hundra russinkakor och två
1 Hebr. nebala.
hundra fikonkakor och lastade detta
på åsnor.
19 Och hon sade till sina tjänare:
"Gån framför mig, jag vill komma
efter eder." Men för sin man Nabal
sade hon intet härom.
20 När hon nu red på sin åsna
och kom ned i en hålväg i berget,
fick hon se David och hans män
komma ned från motsatta sidan,
så att hon måste möta dem.
21 Men David hade sagt: "Förgäves
har jag skyddat allt vad den mannen
hade i öknen, så att intet av allt
vad han ägde har kommit bort; men
han har vedergällt mig med ont för
gOtt. Ps. 35: 12.
22 Så sant Gud må straffa Davids
fiender nu och framgent, jag skall
av allt som tillhör honom icke låta
någon av mankön leva kvar till i
morgon."
23 Då nu Abigail fick se David,
steg hon strax ned från åsnan och
föll ned inför David på sitt ansikte
och bugade sig mot jorden.
24 Hon föll till hans fötter och
sade: "På mig vilar denna
missgärning, herre. Men låt din
tjänarin-na få tala inför dig och hör på din
tjänarinnas ord.
25 Icke må min herre fästa något
avseende vid Nabal, den onde
mannen, ty vad hans namn betyder, det
är han; Nabal heter han, och
dårskap1 bor i honom. Men jag, din
tjänarinna, har icke sett de män,
som du, min herre, sände.
26 Och nu, min herre, så sant
Herren lever, och så sant du själv
lever, du som av Herren har
av-hållits från att ådraga dig blodskuld
och skaffa dig rätt med egen hand:
må det nu gå dina fiender och dem,
som söka bereda min herre ofärd,
såsom det må gå Nabal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
