Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Konungaboken - 18 Kapitlet - 19 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 18:37 - 19: 7. Första Konungaboken.
498
bära spisoffret, trädde profeten Elia
fram och sade: "Herre, Abrahams,
Isaks och Israels Gud, låt det i dag
bliva kunnigt, att du är Gud i
Israel, och att jag är din tjänare, och
att det är på din befallning jag har
gjort allt detta.
2 Mos. 3: 6. Matt. 22: 32.
37 Svara mig, Herre, svara mig,
så att detta folk förnimmer, att det
är du, Herre, som är Gud, i det
att du vänder om deras hjärtan."
38 Då föll Herrens eld ned och
förtärde brännoffret, veden, stenarna
och jorden och uppslickade vattnet,
som var i graven.
3 Mos. 9: 24. Dom. 6: 21. 2 Krön. 7: 1.
39 När allt folket såg detta, föllo
de ned på sina ansikten och sade:
"Herren är det som är Gud!
Her-jren är det som är Gud!"
40 Men Elia sade till dem: "Gripen
Baals profeter; låten ingen av dem
komma undan." Och de grepo dem.
Och Elia lät föra dem ned till bäcken
Kison och slakta dem där.
b Mos. 13: 5. 18: 20.
41 Och Elia sade till Ahab:
"Begiv dig ditupp, ät och drick, ty jag
hör bruset av regn."
42 Då begav sig Ahab ditupp för
att äta och dricka. Men Elia steg
upp på Karmels topp, hukade sig
ned mot jorden och sänkte sitt
ansikte mellan sina knän.
43 Och han sade till sin tjänare:
"Gå upp och skåda ut åt havet."
Denne gick då upp och skådade ut,
men sade: "Jag ser ingenting." Så
tillsade han honom sju gånger att
gå tillbaka.
44 När han då kom dit sjunde
gången, sade han: "Nu ser jag ett
litet moln, icke större än en mans
hand, stiga upp ur havet." Då sade
han: "Gå upp och säg till Ahab:
Spänn för och far ned, så att regnet
icke håller dig kvar,"
45 Och i ett ögonblick förmörkades
himmelen av moln och storm, och
ett starkt regn föll. Och Ahab steg
upp i sin vagn och for till Jisreel.
Jak. 5: 18.
46 Men Herrens hand hade
kommit över Elia, så att han omgjordade
sina länder och sprang framför Ahab
ända till inemot Jisreel.
19 Kapitlet.
Elias flykt och uppenbarelsen vid Horeh.
Elisas kallelse.
Men när Ahab berättade för Isebel
allt vad Elia hade gjort, och
huru han hade dräpt alla profeterna
med SVärd, 1 Kon. 18: 40.
2 sände Isebel en budbärare till
Elia och lät säga: "Gudarna straffe
mig nu och framgent, om jag icke
i morgon vid denna tid låter det gå
med ditt liv såsom det gick med alla
dessas liv."
3 När han förnam detta, stod han
upp och begav sig i väg för att
rädda sitt liv, och han kom så till
Beer-Seba, som hör till Juda; där
lämnade han kvar sin tjänare.
4 Men själv gick han ut i öknen
en dagsresa. Där satte han sig
under en ginstbuske; och han önskade
sig döden och sade: "Det är nog;
tag nu mitt liv, Herre, ty jag är
icke förmer än mina fäder."
Jon. 4: 3. Tob. 3: 6.
5 Därefter lade han sig att sova
under en ginstbuske. Men se, då
rörde en ängel vid honom och sade
till honom: "Stå upp och ät."
6 När han då såg upp, fick han
vid sin huvudgärd se ett bröd,
sådant som bakas på glödande stenar,
och ett krus med vatten. Och han
åt och drack och lade sig åter ned.
7 Men Herrens ängel rörde åter
vid honom, för andra gången, och
sade: "Stå upp och ät, ty eljest bliver
vägen dig för lång."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
