Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra Krönikeboken - 29 Kapitlet - 30 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
Andra Krönikeboken. Kap. 29: 33-30:11.
sjuttio tjurar, ett hundra vädurar
och två hundra lamm, alla dessa till
brännoffer åt Herren.
33 Och tackoffren utgjordes av sex
hundra tjurar och tre tusen djur av
småboskapen.
34 Men prästerna voro för få, så
att de icke kunde draga av huden
på alla brännoffersdjuren; därför
understöddes de av sina bröder
levi-terna, till dess detta göromål var
fullgjort, och till dess prästerna hade
helgat sig. Ty i fråga om att helga
sig hade leviterna visat sig mer
rättsinniga än prästerna. 2 Krön. 30: 3.
35 Också var antalet stort av
brännoffer, vartill kommo fettstyckena ifrån
tackoffren, så ock de drickoffer, som
hörde till brännoffren.
Så blev det ordnat med
tjänstgöringen i Herrens hus.
36 Och Hiskia och allt folket gladde
sig över vad Gud hade berett åt
folket; ty helt oväntat hade detta
kommit till stånd.
30 Kapitlet.
Hishias påskhögtid.
Därefter sände Hiskia ut bud till
hela Israel och Juda och skrev
också brev till Efraim och Manasse,
att de skulle komma till Herrens
hus i Jerusalem för att hålla
Herrens, Israels Guds, påskhögtid.
2 Kon. 23: 21. 2 Krön. 35: 1.
2 Och konungen och hans
förnämsta män och hela församlingen
i Jerusalem enade sig om att hålla
påskhögtiden i andra månaden;
2 Mos. 12: 2f. 4 Mos. 9: 10 f.
3 ty de kunde icke hålla den nu
genast, eftersom prästerna ännu icke
hade helgat sig i tillräckligt antal
och folket icke hade hunnit församla
sig till Jerusalem. 2 Krön. 29:34.
4 Därför syntes det konungen och
hela församlingen rätt att göra så.
5 Och de beslöto att låta utropa i
hela Israel, från Beer-Seba ända till
Dan, att man skulle komma och
hålla Herrens, Israels Guds,
påskhögtid i Jerusalem; ty man hade
icke eljest hållit den samfällt, såsom
föreskrivet var.
6 Så begåvo sig då ilbuden åstad
med breven ifrån konungen och hans
förnämsta män och drogo genom hela
Israel och Juda, enligt konungens
befallning och sade: "I Israels barn,
vänden om till Herren, Abrahams,
Isaks och Israels Gud, på det att
han må vända om till den kvarleva
av eder, som har räddats undan de
assyriska konungarnas hand.
2 Krön. 28: 20 f. Mal. 3: 7.
7 Och våren icke såsom edra
fäder och bröder, som voro otrogna
mot Herren, sina fäders Gud, så
att han prisgav dem åt förödelse,
såsom I själva haven sett.
2 Krön. 29: 8 f.
8 Våren alltså nu icke hårdnackade
såsom edra fäder, utan underkasten
eder Herren och kommen till hans
helgedom, den som han har helgat
för evig tid, och tjänen Herren, eder
Gud, på det att hans vredes glöd
må vända sig ifrån eder.
9 Ty om I vänden om till Herren,
skola edra bröder och edra barn
finna barmhärtighet inför dem, som
hålla dem fångna, så att de vända
tillbaka till detta land; ty Herren,
eder Gud, är nådig och barmhärtig,
och han skall icke vända sitt ansikte
ifrån eder, om I vänden om till
honom." 2 Mos. 34: 7.
10 Och ilbuden foro från stad till
stad i Efraims och Manasse land
och ända till Sebulon; men man
gjorde spe av dem och bespottade
dem.
11 Dock funnos några i Åser,
Manasse och Sebulon, som ödmjukade
sig och kommo till Jerusalem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
