Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psaltaren - Femte boken - 136 Psalmen. Tacksägelse till Herren för hans stora under och hans eviga nåd - 137 Psalmen. Vid Babels floder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8
solen till att råda över dagen,
ty hans nåd varar evinnerligen,
9
månen och stjärnorna till att
råda över natten,
ty hans nåd varar evinnerligen;
10
honom som slog Egypten i dess förstfödda,
ty hans nåd varar evinnerligen,
2 Mos. 12: 29 f.
11
och som förde Israel ut därifrån,
ty hans nåd varar evinnerligen,
2 Mos. 12: 41.
12
med stark hand och uträckt arm,
ty hans nåd varar evinnerligen;
5 Mos. 4: 34.
13
honom som delade Röda havet itu,
ty hans nåd varar evinnerligen,
2 Mos. 14: 21 f.
14
och lät Israel gå mitt därigenom,
ty hans nåd varar evinnerligen,
15
och kringströdde Farao och
hans här i Röda havet,
ty hans nåd varar evinnerligen;
16
honom som förde sitt folk genom öknen,
ty hans nåd varar evinnerligen;
17
honom som slog stora konungar,
ty hans nåd varar evinnerligen,
Ps. 135: 10 f.
18
och dräpte väldiga konungar,
ty hans nåd varar evinnerligen:
19
Sihon, amoréernas konung,
ty hans nåd varar evinnerligen,
4 Mos. 21: 21 f. 5 Mos. 2: 32 f.
20
och Og, konungen i Basan,
ty hans nåd varar evinnerligen;
5 Mos. 3: 1 f.
21
och som gav deras land till arvedel,
ty hans nåd varar evinnerligen,
Jos. 12: 7 f. Ps. 135: 12.
22
till arvedel åt sin tjänare Israel,
ty hans nåd varar evinnerligen;
23
honom som tänkte på oss i vår förnedring,
ty hans nåd varar evinnerligen,
2 Mos. 2: 24. 3: 7 f.
24
och som ryckte oss ur våra
ovänners våld,
ty hans nåd varar evinnerligen;
25
honom som giver mat åt allt levande,
ty hans nåd varar evinnerligen.
Ps. 104: 27 f. 145: 15.
26
Tacken himmelens Gud,
ty hans nåd varar evinnerligen.
Vid Babels floder
där sutto vi och gräto,
när vi tänkte på Sion.
2
I pilträden, som där voro,
hängde vi upp våra harpor.
3
Ty de, som höllo oss fångna,
bådo oss där att sjunga,
och våra plågare
bådo oss vara glada:
"Sjungen för oss
en av Sions sånger."
Syr. 22: 6.
4
Huru skulle vi kunna sjunga
Herrens sång
i främmande land?
5
Nej, om jag förgäter dig, Jerusalem,
så förgäte min högra hand sin
tjänst.
6
Min tunga lade vid min gom,
om jag upphör att tänka på dig,
om jag icke låter Jerusalem
vara min allra högsta glädje.
7
Tänk, Herre, på Jerusalems dag,
och straffa Edoms barn,
dem som ropade: "Riven ned, riven
ned det ända till grunden."
Jer. 49: 12. Klag. 4: 21 f. Hes. 25: 12 f.
35: 2 f. Ob. v. 11 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
