Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Predikaren - 4 Kapitlet - 5 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897
Predikaren.
Kap. 4:7-5:7.
7 Och ytterligare såg jag något,
som är fåfänglighet under solen:
8 mången finnes, som står ensam
och icke har någon jämte sig, varken
son eller broder; och likväl är det
ingen ände på all hans möda, och
hans ögon bliva icke mätta på
rikedom. Och för vem mödar jag mig
då och nekar mig själv vad gott är?
Också detta är fåfänglighet och ett
uselt besvär.
Ords. 27: 20. Pred. 5: 9.
9 Bättre är att vara två än en, ty
de två få större vinning av sin möda.
1 Mos. 2: 18. Syr. 26: 1 f.
10 Om någondera faller, så kan ju
den andre resa upp sin medbroder.
Men ve den ensamme, om han faller
och icke en annan finnes, som kan
resa upp honom!
11 Likaledes, om två ligga
tillsammans, så hava de det varmt; men
huru skall den ensamme bliva
varm?
12 Och om än någon kan slå ned
den, som är ensam, så hålla dock
två stånd mot angriparen. Och en
tretvinnad tråd brister icke så snart.
13 Bättre än en gammal konung,
som är dåraktig och ej har förstånd nog
att låta varna sig, är en fattig
yngling med vishet. Syr. io: 3.
14 Ty ifrån fängelset gick en gång
en sådan till konungavälde, fastän
han var född i fattigdom inom den
andres rike. ps. 113:7 f. Luk. i:52.
15 Jag såg, huru alla, som levde
och rörde sig under solen, följde
ynglingen, denne nye, som skulle
träda i den förres ställe;
16 det var ingen ände på hela
skaran av alla dem, som han gick
i spetsen för. Men ändå hava de
efterkommande ingen glädje av
honom. Ty också detta är fåfänglighet
och ett jagande efter vind.
5 Kapitlet.
Förhastade löften inför Gud. Fåfänglig undran;
fåfänglig ävlan.
4: 17 Devara din fot, när du går
JD till Guds hus; att komma
dit för att höra är bättre än något
slaktoffer, som dårarna frambära;
ty de äro oförståndiga och göra så
vad ont är.
1 Sam. 15: 22 f. Ords. 15: 8. 21: 27.
Hos. 6: 6.
1 Var icke obetänksam med din
mun, och låt icke ditt hjärta förhasta
sig med att uttala något ord inför
Gud. Gud är ju i himmelen, och
du är på jorden; låt därför dina
Ord Vara få. Matt. 6: 7. Jak. 1:19.
2 Ty tanklöshet har med sig många-
handa besvär,
och en dåres röst har överflöd på ord.
Ords. 10: 14.
3 När du har gjort ett löfte åt
Gud, så dröj icke att infria det; ty
till dårar har han icke behag. Det
löfte, du har givit, skall du infria.
4 Mos. 30: 3 f. 5 Mos. 23: 21. Ps. 76: 12.
4 Det är bättre, att du intet lovar,
än att du gör ett löfte och icke
infriar det.
5 Låt icke din mun draga skuld
över hela din kropp; och säg icke
inför Guds sändebud, att det var ett
förhastande. Icke vill du, att Gud
skall förtörnas för ditt tals skull, så
att han fördärvar dina händers verk?
4 Mos. 30: 7 f. Mal. 2: 7.
6 Se, där mycken tanklöshet och
fåfänglighet är, där är ock en
myckenhet av ord. Ja, Gud må du
frukta.
7 Om du ser, att den fattige
för-tryckes, och att rätt och rättfärdighet
våldföres i landet, så förundra dig
icke däröver; ty på den höge vaktar
en högre, och andra ännu högre
vakta på dem båda.
Ps. 82: 1 f. Ords. 22: 8. Kol. 3: 25.
1 Tess. 4: 6.
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
