- Project Runeberg -  Bibeln / Evangeliska Fosterlandsstiftelsen 1927 / Gamla testamentet /
957

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jesaja - 36 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

957

Jesaja.

Kap. 36:7-22.

Ty sådan är Farao, konungen i
Egypten, för alla som förtrösta på

honom. Hes. 29: 6 f.

7 Eller säger du kanhända till mig:
’Vi förtrösta på Herren, vår Gud’?
Var det då icke hans offerhöjder
och altaren Hiskia avskaffade, när
han sade till Juda och Jerusalem:
’Inför detta altare skolen I tillbedja’?

8 Men ingå nu ett vad med min
herre, konungen i Assyrien: jag vill
giva dig två tusen hästar, om du
kan skaffa dig ryttare till dem.

9 Huru skulle du då kunna slå
tillbaka en enda ståthållare, en av
min herres ringaste tjänare? Och
du sätter din förtröstan till
Egypten, i hopp om att så få vagnar och
ryttare!

10 Menar du då, att jag utan
Herrens vilja har dragit upp till detta
land för att fördärva det? Nej, det
är Herren, som har sagt till mig:
Drag upp mot detta land och
fördärva det."

11 Då sade Eljakim och Sebna
ochjoa till Rab-Sake: "Tala till dina
tjänare på arameiska, ty vi förstå
det språket, och tala icke till oss
på judiska inför folket, som står på
muren."

12 Men Rab-Sake svarade: "Är
det då till din herre och till dig,
som min herre har sänt mig att
tala dessa ord? Är det icke
fastmer till de män, som sitta på
muren, och som jämte eder skola
nödgas äta sin egen träck och dricka sitt
eget vatten?"

13 Därefter trädde Rab-Sake
närmare och ropade med hög röst på
judiska och sade: "Hören den store
konungens, den assyriske
konungens, ord.

14 Så säger konungen: Låten icke
Hiskia bedraga eder, ty han
förmår icke rädda eder.

15 Och låten icke Hiskia förleda
eder att förtrösta på Herren,
därmed att han säger: ’Herren skall
förvisso rädda oss; denna stad skall
icke bliva given i den assyriske
konungens hand.’

Jes. 37: 10 f.

16 Hören icke på Hiskia. Ty så
säger konungen i Assyrien: Gören
upp i godo med mig och given eder
åt mig, så skolen I få äta var och
en av sitt vinträd och av sitt
fikonträd och dricka var och en ur sin
brunn,

17 till dess jag kommer och
hämtar eder till ett land, som är likt
edert eget land, ett land med säd
och vin, ett land med bröd och
vingårdar.

18 Låten icke Hiskia förleda eder,
när han säger. ’Herren skall rädda
oss.’ Har väl någon av de andra
folkens gudar räddat sitt land ur
den assyriske konungens hand?

Jes. 10: 10 f. 37: 12 f.

19 Var äro Hamats och Arpads
gudar? Var äro Sefarvaims gudar?
Eller hava de räddat Samaria ur
min hand?

20 Vilken bland dessa länders alla
gudar har väl räddat sitt land ur
min hand, eftersom I menen, att
Herren skall rädda Jerusalem ur
min hand?"

21 Men de tego och svarade
honom icke ett ord, ty konungen hade
så bjudit och sagt: "Svaren honom
icke."

22 Och överhovmästaren
Eija-kim, Hilkias son, och sekreteraren
Sebna och kansleren Joa, Asafs son,
kommo till Hiskia med sönderrivna
kläder och berättade för honom vad
Rab-Sake hade sagt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:52:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/efs1927/gt/0957.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free