- Project Runeberg -  Bibeln / Evangeliska Fosterlandsstiftelsen 1927 / Gamla testamentet /
1245

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nahum - 3 Kapitlet - Habackuk - 1 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1245

Habackuk.

Kap. 1: 1-12.

Ditt folk är
förstrött
Alla, som höra, vad som
har hänt

uppe på
bergen,
dig,


och ingen församlar det.
klappa i händerna över
dig.

4 Mos. 27: 17. Jer
1 Kon. 22: 17. Ps. 76: 6. . 23: 2. 25: 34.
Ty över vem gick ej


19 Det finnes ingen bot för din skada,
din ondska beständigt?


oläkligt a
ir ditt sår. ,
Jer. 30: 12.


Habackuk.

1 Kapitlet.

Klagan över folkets ondska. Hemsökelse
genom kaldéerna.

Detta är den utsaga, som
uppenbarades för profeten Habackuk.

2 Huru länge, Herre, skall jag

ropa,

utan att du hör,
klaga inför dig över våld,
utan att du frälsar?

3 Varför låter du mig se sådan

ondska?
Huru kan du själv skåda på sådan

orättrådighet,
på det fördärv och det våld jag har

inför mina ögon?
Så uppstår ju kiv, och så upphäva

sig trätor.

4 Därigenom bliver lagen vanmäk-

tig,

och rätten kommer aldrig fram.

Ty den ogudaktige snärjer den
rättfärdige;

så framstår rätten förvrängd.

5 Sen efter bland hedningarna och

skåden;

häpnen, ja, stan där med
häpnad.

Ty en gärning utför han i edra dagar,
som I icke skolen tro, när den

förtäljes. APg. 13: 41.

6 Ty se, jag skall uppväcka kal-

déerna,

det bistra och oförvägna folket,
som drager ut så vitt som jorden

når
och inkräktar boningar, som icke

äro deras.

7 Det folket är förskräckligt och

fruktansvärt;

rätt och myndighet tager det sig
självt.

8 Dess hästar äro snabbare än

pantrar

och vildare än vargar om aftonen;
dess ryttare jaga fram i fyrsprång.
Ja, fjärran ifrån komma dess ryttare,
de flyga åstad såsom örnen,

när han störtar sig över sitt rov.

Jer. 4: 13. 5: 6. Sef. 3: 3. Matt. 24: 28.

9 Alla hasta de till våld,

av sin stridslust drivas de framåt;
och fångar hopa de såsom sand.

10 Konungar äro dem ett åtlöje,
och furstar räkna de för lekverk;
åt alla slags fästen le de,

de kasta upp jordvallar och intaga
dem.

11 Så fara de åstad såsom vinden,
alltjämt framåt till att åsamka sig

skuld;
ty deras egen kraft är deras gud.

12 Är du då icke till av ålder?
Jo, Herre, min Gud, min Helige,

vi skola ej dö!

Herre, till en dom är det du har
satt dem,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:52:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/efs1927/gt/1245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free