Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Habackuk - 3 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 3:3-18.
fiabackuk.
1248
Mitt i din vrede må du tänka på
förbarmande.
3 Gud kommer från Teman,
den Helige från berget Paran. Sela.
Hans majestät övertäcker himmelen,
och av hans lov är jorden full.
2 Mos. 19: 16 f. 5 Mos. 33: 2. Dom. 5:4.
4 Då uppstår en glans såsom av
solljus,
strålar gå ut ifrån honom,
och han höljer i dem sin makt.
2 Mos. 24: 17.
5 Framför honom går pest,
och febefglöd följer i hans spår.
2 Mos. 9: 3. 12: 29.
6 Han träder fram - därmed kom-
mer han jorden att darra;
en blick - och han kommer folken
att bäva.
De uråldriga bergen splittras,
de eviga höjderna sjunka ned.
Han vandrar de vägar, han fordom
gick. Ps. 68: 8 f.
7 Jag ser Kusans hyddor hemsökta
av fördärv;
tälten darra i Midjans land.
8 Harmas då Herren på ström-
mar?
Ja, är din vrede upptänd mot
strömmarna
eller din förgrymmelse mot havet,
eftersom du så färdas fram med dina
hästar,
med dina segerrika vagnar?
2 Mos. 14: 26 f. 15: 3 f.
9 Framtagen och blottad är din
båge, ditt besvurna ords pilar. Sela.
Till strömfåror klyver du jorden.
5 Mos. 32: 41 f.
10 Bergen se dig och bäva;
såsom en störtskur far vattnet ned.
Djupet låter höra sin röst,
mot höjden lyfter det sina händer.
Ps, 77: 19,
11 Sol och måne stanna i sin bo-
ning
för skenet av dina farande pilar,
för glansen av ditt blixtrande spjut.
Jos. 10: 12 f.
12 I förgrymmelse går du fram
över jorden,
i vrede tröskar du sönder folken.
13 Du drager ut för att frälsa ditt
folk,
för att bereda frälsning åt din smorde.
Du krossar taket på de ogudaktigas
hus,
du bryter ned huset från grunden
till tinnarna. Sela.
14 Du genomborrar deras styres-
mans huvud med hans egna
pilar,
när de storma fram till att förskingra
oss, under fröjd,
såsom gällde det att i lönndom äta
upp en betryckt.
15 Du far med dina hästar fram
över havet,
över de stora vattnens svall.
Ps. 77: 20.
16 Jag hör det och darrar i mitt
innersta,
vid dånet skälva mina läppar;
maktlöshet griper benen i min kropp,
jag darrar på platsen, dar jag står.
Ty jag måste ju stilla uthärda nödens
tid,
medan det kommer, som skall tränga
folket.
17 Ja, fikonträdet blomstrar icke
mer,
och vinträden giva ingen skörd,
olivträdets frukt slår fel,
och fälten alstra ingen äring,
fåren ryckas bort ur fållorna,
och inga oxar finnas mer i stallen.
18 Likväl vill jag glädja mig i
Herren
och fröjda mig i min frälsnings Gud.
Ps. 46: 2 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
