- Project Runeberg -  Bibeln / Evangeliska Fosterlandsstiftelsen 1927 / Nya testamentet /
235

(1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Apostlagärningarna - 26 Kapitlet - 27 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

235

Apostlagärningarna. Kap. 26:32-27:17.

"Den mannen har icke gjort något,
som förtjänar död eller fängelse."

Apg. 23: 9. 25: 25.

32 Och Agrippa sade till Festus:
"Denne man hade väl kunnat
frigivas, om han icke hade vädjat till
kejsaren." Apg. 25: n.

27 Kapitlet.

Paulus skickas såsom fånge till Rom, lider
skeppsbrott, bliver räddad.

När det nu var beslutat, att vi
skulle avsegla till Italien, blev
Paulus jämte några andra fångar
överlämnad åt en hövitsman, vid
namn Julius, som tillhörde den
kejserliga vakten. Apg. 25: 12.

2 Och vi gingo ombord på ett skepp
från Adramyttium, som skulle
an-löpa provinsen Asiens kuststäder.
Så lade vi ut; och vi hade med oss
Aristarkus, en macedonier från Tes-

Salonika. Apg. 19:29. 20:4. Kol. 4:10.

3 Dagen därefter lade vi till vid
Sidon. Och Julius, som bemötte
Paulus med välvilja, tillstadde honom
att besöka sina vänner där och
åtnjuta deras omvårdnad.

Apg. 24: 23. 28: 16.

4 När vi hade lagt ut därifrån,
seglade vi under Cypern, eftersom
vinden låg emot.

5 Och sedan vi hade seglat över
havet, utanför Cilicien och
Pamfy-lien, landade vi vid Myrra i Lycien.

6 Där träffade hövitsmannen på ett
skepp från Alexandria, som skulle
segla till Italien, och på det förde
han oss ombord.

7 Under en längre tid gick nu
seglingen långsamt, och vi kommo med
knapp nöd inemot Knidus. Och då
vinden icke var oss gynsam, seglade
vi in under Kreta vid Salmone.

1 Se Fastedagen i Ordförkl.

8 Det var med knapp nöd, som vi
kommo där förbi och hunno fram
till en ort, som kallades Goda
hamnarna, icke långt från staden Lasea.

9 Härunder hade ganska lång tid
hunnit förflyta, och sjöfarten begynte
redan vara osäker; fastedagen1 var
nämligen redan förbi. Paulus
varnade dem då 3 Mos. 16: 29. 23: 27 f.

10 och sade: "I män, jag ser, att
denna sjöresa kommer att medföra
vedervärdigheter och stor olycka,
icke allenast för last och skepp, utan
ock för våra liv." 2 Kor. ii: 25 f.

11 Men hövitsmannen trodde mer
på styrmannen och skepparen än på
det som Paulus sade.

12 Och då hamnen icke låg väl
till för övervintring, var flertalet av
den meningen, att man borde lägga
ut därifrån och försöka, om man
kunde komma fram till Fenix, en
hamn på Kreta, som ligger skyddad
mot sydväst och nordväst; där skulle
de sedan stanna över vintern.

13 Och då nu en lindrig
sunnan-vind blåste upp, menade" de sig hava
målet vunnet, och lyfte ankar och
foro tätt utmed Kreta.

14 Men icke långt därefter kom en
våldsam stormvind farande ned från
ön; det var den så kallade
nordostorkanen.

15 Då skeppet av denna rycktes
med och icke kunde hållas upp mot
vinden, gåvo vi efter och läto det
driva.

16 När vi kommo under en liten
ö, som hette Kauda, förmådde vi
dock, fastän med knapp nöd, bärga
skeppsbåten.

17 Sedan manskapet hade dragit
upp den, tillgrepo de nödhjälpsmedel
och slogo tåg om skeppet. Och då
de fruktade att bliva kastade på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 00:53:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/efs1927/nt/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free