Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Ordförklaringar och sakupplysningar
- A och O ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ordförklaringar och sakupplysningar.
A och O (Upp. 1: 8. 21: 6. 22: 13). A är den
första och O den sista bokstaven i det
grekiska alfabetet. I enlighet härmed betyder
A och O detsamma som begynnelsen och
änden, den förste och den siste.
Abaddon [Abáddon]. Se under Dödsriket.
Abba. Arameiskt ord med betydelsen fader;
användes Mark. 14: 36. Rom. 8. 15. Gal.
4: 6 såsom tilltalsord till Gud.
Abrek [abrék] (1 Mos. 41: 43). Egyptiskt
hyllnings- eller lystringsord av ovisst ursprung
och med okänd betydelse.
Aln. Står i Gamla test. för ammá, i
Apokryfiska böckerna och Nya test. för péchys.
Den judiska alnen var något mindre än den
svenska; den utgjorde omkr. 1/2 meter. Se
Mått, mynt och vikt.
Aloe (Ps. 45: 9. Ords. 7: 17. Höga V. 4: 14.
Joh. 19: 39). Ett slags välluktande ämne ur
växtvärlden.
Altaroffer (3 Mos. 2: 2 f. 6: 15. 4 Mos.
5: 26). Beteckning för den del av spisoffret,
som brändes upp på altaret i de fall då ej
detta offer i sin helhet förbrändes.
Amen (4 Mos. 5: 22. 5 Mos. 27: 15 f. 1
Krön. 16: 36. Ps. 41: 14. Rom. 1: 25).
Hebreiskt ord, som kan översättas: Ja,
förvisso! Ske alltså! Jfr för övrigt 2 Kor.
1: 20 och noten vid Upp. 3: 14.
Amulett (Jes. 3: 20. 2 Mack. 12: 40).
Föremål som ansågs besitta någon hemlighetsfull
kraft att skydda för olycka. Bars stundom
såsom smycke.
Antikrist (1 Joh. 2: 18 f. 4: 3. 2 Joh. v. 7).
Grekiskt ord som betyder Mot-Kristus.
Apokpyfiska (d. ä. icke av kyrkan såsom
rättesnöre erkända) kallades redan i den
gamla kyrkan vissa skrifter och textstycken,
som å ena sidan icke ingingo i de
palestinensiska judarnas på hebreiska (till en ringa
del på arameiska) skrivna heliga bok, vårt
Gamla testamente, å andra sidan ej heller
tillhöra vårt på grekiska avfattade Nya
testamente, men som däremot från de
alexandrinska judarna upptogos i de fornkristna
samlingarna av heliga skrifter. Somliga av dem
ingå, antingen utan eller med vissa
förbehåll, i de flesta av de nutida kristna
kyrkornas biblar. Den svenska bibeln har alltsedan
reformationstiden innehållit följande
"apokryfer": Judit, Visheten, Tobias, Syrak, Baruk,
Första och Andra Mackabéerboken, Tillägg
till Ester, Tillägg till Daniel, Manasses’ bön.
Denna samling är upptagen ur den tyska
Luther-bibeln, där den står såsom ett bihang
till Gamla test. under överskriften: "Apokryfer,
det är böcker, som icke hava räknats lika
med den Heliga skrift och dock äro nyttiga
och goda till att läsa." Den katolska kyrkan
tillmäter de apokryfiska böckerna samma
värde som bibelns övriga böcker. — Några av
våra "apokryfer" hava från början varit skrivna
på grekiska, andra, såsom 1 Mack. och Syr.,
på hebreiska (eller arameiska). Numera känna
vi dem samtliga bäst i deras gamla grekiska
textgestalt. De sakliga olikheterna mellan
den nya översättningen av de apokryfiska
böckerna och vår gamla bero på att de nu
använda äldre och bättre texterna ofta ganska
mycket avvika från dem som förelågo för
1500-talets översättare.
Apostel. Betyder egentligen helt allmänt
sändebud, och ordet kan i denna vidsträckta
mening nyttjas också om andra personer än de
tolv Jesu lärjungar, som särskilt kallades till
apostlaämbetet. Det användes i Apg. 14: 14
om Paulus och Barnabas. I Hebr. 3: 1
kallas Jesus "vår bekännelses apostel och
överstepräst".
Arameiska (Esr. 4: 7. Dan. 2: 4). Ett med
hebreiskan nära besläktat språk, som talades
av judarnas grannfolk och efter hand
undanträngde judarnas eget språk, hebreiskan.
Jesus och hans samtida landsmän i Palestina
talade arameiska. Såsom talat av judar kallas
i Nya test. detta språk stundom "hebreiska".
Så är fallet t. ex. Joh. 5: 2. Apg. 21: 40.
22: 2. I Gamla test. äro Esr. 4: 8—6: 18.
7: 12—26. Jer. 10: 11 och Dan 2: 4—7: 28
skrivna på arameiska. I Nya test.
förekomma enstaka arameiska ord och uttryck, såsom
i Matt. 27: 46 (Mark. 15: 34). Mark. 5: 41.
7: 11, 34 osv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 00:53:51 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bibeln/efs1927/nt/0436.html
