Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 1 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pauli bref till rom arena.
Kap. 14: 15 — 19.
(se 1 Mos. 19: 6) lasten, som bestod deri,
att männen öfvade liderlighet med
hvar-andra.
t Deras förvillelse är deras affall från
Gud (v. 21—23, 25), och vedergällningen
är den Guds dom, hvarigenom han
öfver-lemnat dem i allehanda laster.
ff d. v. s. på sina egna kroppar, som
blifvit skändade. — Grundtextens ord kunna
ock öfversättas: bland sig sjelfva, d. v. s.
i deras skändliga inbördes förhållande.
28. Ocli såsom de icke liafva
aktat värdigt* att liafva Gud i
kunskap,** så har Gud öfverlemnat
dem till ett ovärdigt f sinne, att
göra det otillbörliga,ff
* Jemför 1 Tess. 2: 4, der samma ord
står.
** Det ord, som Paulus här begagnar,
uttrycker en grundlig, lefvande kunskap
(jemför Ef. 1: 17, 1 Kor. 13: 12). Till
en sådan kunskap hade hedningarna
kunnat komma, om de hade tagit vara på den
uppenbarelse, som var dem gifven. Men
det aktade de icke mödan värdt och
förlorade derför det ljus, som de hade, så
att de nu alls icke känna Gud (1 Tess.
4: 5, Gal. 4: 8, Ef. 2: 12, Ap. G. 17: 30).
f Grundtextens ord betecknar något,
som är oantagligt, som icke håller profvet
(se 2 Tim. 3: 8, 1 Kor. 9: 27, 2 Kor.
13: 5), som är odugligt (Tit. 1: le).
Jemför Rom. 14: 18, Jak. 1: 12. I
apostelens uttryck här ligger en ordlek: När de
icke aktade värdigt att hafva Gud i
kunskap, så lemnade Gud dem i ett sinne,
som är ovärdigt. Med sinne menar
Paulus menniskans sinnesart. Att han icke
menar hennes forstånd, hennes medvetande
om rätt och orätt, synes af v. 32, der
han säger, att de känna Guds dom.
Ovärdigt, d. v. s. icke motsvarande sin
bestämmelse, är detta sinne, när det är riktadt
på det onda.
ff Det ovärdiga sinnet visar sig deri,
att de göra det otillbörliga.
29. uppfylda med all
orättfärdighet, ondska,* dålighet,**
girighet,*** fulla af afund, mord,f
trätgirighet, svek, elakhet ;ff
Gal. 5: 19 följ. 1 Kor. 6: 9 följ. 2
Kor. 12: 20. Ef. 5: 3 följ.
* Motsats till ondska är godhet.
** Motsats till dålighet är dygd.
Grundtextens uttryck skulle
noggrannast öfversättas med »rnerhafveri», om
ett sådant ord funnes i det svenska
språket. Se för öfrigt anmärkningen till Mark.
7: 22.
f Då här är fråga om hedningarnas
sinne, så är uttrycket »mord» att fatta
såsom betecknande mordlust.
f f Det ord, som här användes i
grundtexten, betecknar ett sådant sinne, som
vänder allt till det värsta.
30. örontasslare,*förtalare,
gudförhatliga,** förtryckare,***
högfärdiga, stortaliga, uppfinnare af
ondt, mot föräldrar olydiga,
* hemliga baktalare.
** Apostelens mening kan antingen
fattas så, att han betecknar dem, som lefva
i nyss uppräknade laster, såsom förhatliga
för Gud, eller ock så, att han med ordet
»gudförhatliga» uttrycker den högsta grad af
sedeslöshet. Att öfversätta apostelens ord
med »gudsföraktare» är orätt. Likasom de
troende äro Guds älskade, »Guds
ögonstenar», så äro de gudlösa och sedeslösa
en styggelse för Gud, och det är, hvad
apostelen här vill framhålla.
*** Grundtextens ord betecknar sådana,
som behandla andra öfvermodigt.
31. oförnuftiga, trolösa,
kär-lekslösa, obarmhertiga,
32. hvilka, (ehuru) kännande
Guds rättfärdiga dom,* att de,
som utöfva dylika saker, äro värda
död,** (dock) icke allenast göra
dem, utan ock hålla med dem,
som utöfva dem.***
Os. 7: 3. Ps. 50: I8.
• Hvad vi här öfversatt med »rättfärdig
dom», är i grundtexten ett enda ord, som
har flere olika betydelser. Här betecknar
det, hvad Gud såsom lagstiftare och
domare i sin rättfärdighet har bestämt. Se
anm. till kap. 5: 18.
** Den grekiska hedniska religionsläran
tänkte sig straff, som i underjorden
(dödsriket) träffade de lastbara menniskorna.
Dessa straff betecknar Paulus från sin
ståndpunkt såsom den eviga döden.
*** Paulus beskrifver här höjden af
deras sinnes förvändhet. För öfrigt är att
märka, att han i hela den ofvanstående
mörka framställningen skildrar
hedendomens allmänna beskaffenhet, hvilket icke
hindrar, att inom den samma funnits många
undantag. — Om uttrycken »göra» och
»utöfva» se anm. till Joh. 5: 29.
— 11 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
