Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 3 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pauli bref till rom arena.
Kap. 14: 15 — 19.
lig rättfärdighet eller endast ett
rättfärdig-förklarande, så har det varit idel onödiga
grubblerier. Gud förklarar aldrig för
rättfärdigt något annat, än hvad som verkligen
är rättfärdigt; och lika visst som det i v.
9 är fråga om ett tillstånd af verklig
synd, lika visst är här fråga om ett
sådant tillstånd, en sådan beskaffenhet, som
Gud dömer såsom rättfärdighet. Se anm.
till kap. 4: 2 5.
tft och icke rättfärdiggörelse från synd.
Lag uppenbarar väl men botar aldrig synd.
Att apostelen särskildt afser den mosaiska
lagen, visar hela sammanhanget. Kunde
en menniska fullgöra lagen, så skulle hon
ock derigenom blifva rättfärdigad. Jemför
kap. 2: 13. Nu deremot är det omöjligt.
21. Men nu* har utan lag
Guds rättfärdighet blifvit
uppenbarad,** bevittnad af lagen och
profeterna,!
1 Mos. 15: 6. Es. 53: ii. Jer. 23:
6. Rom. 1: 17. Joh. 5: 46.
* Det ligger i grundtexten starkt
eftertryck på ordet mi.
nämligen genom Guds verk i Kristus
på det sätt, som Paulus i v. 24—26 skildrar.
Vanligen fattas apostelens ord här i deras
sammanhang med v. 20 sålunda: Genom
lagen uppenbaras synden, oberoende af lagen
har Guds rättfärdighet blifvit uppenbarad.
Men man kan ock fatta dem såsom en
motsats mot första delen af v. 20, så att Paulus
menar: Intet kött skall af lags gerningar
rättfärdigas inför Gud, men nu är Guds
rättfärdighet uppenbarad såsom en
rättfärdighet, som är alldeles oberoende af lag
och lags gerningar. Den senare
uppfattningen synes bäst passa i sammanhanget.
f Lagen och profeterna utgöra de två
hufvuddelarna af gamla testamentet. Med
lagen menas då fem Mose böcker, med
profeterna alla de öfriga böckerna. Se
anm. till Matt. 5: 17. Paulus kunde ur
både lagen och profeterna anföra
vittnesbörd om rättfärdigheten af tron (jemför
kap. 1: 17, 4: 3).
22. nämligen Guds
rättfärdighet genom Jesu Kristi tro* till
alla, som tro.** Ty det är icke
(någon) åtskilnad;***
Rom. 10: 12. Gal. 3: 28. Kol. 3: ii.
* d. v. s. genom tro på Jesus Kristus,
(jemför v. 26).
** d. v. s. denna rättfärdighet kommer
till alla, som tro. – En annan läsart på
detta ställe lyder: till alla och öfver alla
dem, som tro. Men denna läsart saknar
stöd i de äldsta handskrifterna.
mellan jude och hedning eller öfver
hufvud några menniskor. Vägen till
rättfärdighet är densamma för alla.
23. tj alla hafva syndat och
sakna Guds herrlighet *
Rom. 11: 32. Gal. 3: 22.
* den herrlighet, som Gud gifver. Detta
åsyftar sannolikt den tillkommande
herr-ligheten i Guds rike. Dock fatta somliga
bibeltolkare det om den ära, som består
deri, att Gud håller någon för rättfärdig.
Gud kan icke prisa dem, som synda.
24. vardande rättfärdigade till
skänks genom hans nåd genom
återlösningen i Kristus Jesus,*
Gal. 2: i6. Ef. 2: 8 f Tit. 3: 5, 7.
Ef 1: 7. Kol. 1: 14. 1 Tim. 2: 5 f.
1 Petr. 1: 18 f
* d. v. s. genom att återlösas i Jesus
Kristus. Likasom »frid i Jesus» är den
frid, som någon har genom att vara i
Jesus, likasom »lif i Gud» är det lif, som
någon lefver derigenom, att han är i Gud,
så är »återlösningen i Jesus» den
förlossning från synd, som någon vinner genom
att vara i Jesus. Ordet »återlösning» är
ett bildligt uttryck för frälsning. Se anm.
till Matt. 20: 2 8.
25. som Gud har framstält till
ett försoningsmedel*genom tron,**
i hans blod,*** till uppvisande
af sin rättfärdighetf — till följd
af öfverseendet med de synder,
som. förut skett under Guds
tålamod f t —
Kol. 1: 19 f. 2 Kor. 5: 19. 1 Joh.
1: 9. 2: 2. 4: 10.
* Det grekiska ord, som här i
grundtexten begagnas, betyder försoningsmedel
i allmänhet. I de sjuttio uttolkarenas
grekiska öfversättning af gamla testamentet
användes det vanligen för att beteckna
nådestolen (d. v. s. locket på förbundsarken).
I Hes. 43: 14 följ. förekcmmer det såsom
benämning på brännoffersaltarets afsatser.
Såsom uttryck för försoningsoffer
förekommer det aldrig hos de sjuttio uttolkarena
men väl hos andra grekiska författare.
Man böT derför här stanna vid ordets
egentliga och allmänna betydelse.
— 21 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
