Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 4 Kapitlet - 5 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 4: 24—5: 2.
Pauli bref till romarena.
tillit till Gud, som utgifvit honom och
uppväckt honom. Jemför anm. till Joh.
14: 1. 1 Petr. 1: 21.
25. som har blifvit utgifven
för våra öfverträdelsers skull* och
uppväckt för vårt
rättfärdigandes skull.**
Rom. 8: 3 2.
* d. v. s. för att taga bort våra
öfver-trädelser. Es. 53.
** d. v. s. för att göra oss rättfärdiga.
Att ordet »för-skull» ofta uttrycker afsigt,
derpå se andra exempel i Matt. 19: 12,
Mark. 2: 27, Joh. 1: 31, 1 Tim. 1: I6
m. fl. — Märk, huru apostelen icke i
Kristi död utan i hans uppståndelse ser
grunden till de troendes rättfärdighet.
Kristi uppståndelse är hela kristendomens och
hela den evangeliska förkunnelsens
grundval. Se Ap. G. 1: 22 (och anm. dertill)
2: 24, 3: 15, 4: 10, 5: 30 f., 10: 39 f.,
13: 3 0 f. Endast genom en lefvande
frälsare kan frälsning ske. Jemför 1 Kor.
15: 17. För öfrigt visar detta ställe
tydligt, att rättfärdiggörelsen icke är endast
ett rättfårdigförklarande utan ett verkligt
rättfärdiggörande från synd. Herren är
uppväckt från de döda, icke på det vi må
varda förklarade rättfärdiga, utan på det
vi genom tron på honom må varda
verkligt rättfärdiga, verkligt lösta från våra
synder. Denna rättfärdiggörelse består dels
deri, att synderna förlåtas, hvilket i detta
kapitel kallas rättfärdighets tillräknande (se
v. 6 följ.), dels deri, att vi varda i vårt
inre omskapade till rättfärdiga menniskor.
(Se kap. 5: 19, 8: 4 och anm. dertill.) Om
denna senare sida af rättfärdiggörelsen
säger Luther: »Hvad jag om
rättfärdiggörelsen alltid hittills och med ihärdighet har
lärt, det kan jag icke heller nu i det
minsta ändra, nämligen att vi genom tron,
såsom Petrus säger, få ett annat nytt och
rent hjerta» (Smalk. Art. III: xn).
Der-om heter det ock i »Augsburgiska
bekännelsens försvar» (som ntgör en af den
lutherska kyrkans äldsta symboliska böcker):
»Alltså rättfärdigas vi genom tron ensam;
men att rättfärdigas, dermed förstås att
man, från att vara en syndare, göres
rättfärdig eller pånyttfödes». Eller såsom orden
lyda i den tyska texten: »att man, från
att vara en syndare, varder from och
genom den helige anden pånyttfödd» (Augsb.
bek. försvar Art. IV: 7 8, Mullers ed. 3
sid. 100). Jemför anm. till kap. 2: 13,
3: 20 samt till Joh. 5: 2 9.
5 Kapitlet.
FrälsniDgens visshet (v. 1—11). Jemförelse
mellan Adam ocli Kristus (v. 12—19). Lagen»
ändamål (v. 20—21).
V, •/—// aftonsångstext tionde sänd. ef t. tref. /.
i 2—21 aftonsångstext elfte sond. ef t. tref.
l^är vi alltså* hafva blifvit
rätt-färdigade af tro, så låtom
oss liafva frid med Gud"^’*
genom vår herre Jesus Kristus, f
* enligt hvad förut ’är visadt.
** Paulus ställer här en uppmaning till
de troende att hålla frid med Gud, d. v. s.
att i ett godt och förtroligt barnasinne
trygga sig vid Gud. Ett sådant
barnaförhållande till Gud förutsätter rättfärdighet..
Den orättfärdige står alltid i ett brutet
och spändt förhållande till Gud. —I
somliga handskrifter af grundtexten står detf
sä hafva vi frid med Gud^ d. v. s. sedan
vi blifvit rättfärdigade, så stå vi nu i ett
godt och fridsamt förhållande till Gud.
Detta gifver nog en god mening. Men da
äldsta och bästa handskrifterna hafva
enstämmigt den andra läsarten, likaså de
äldsta latinska och grekiska öfversättningarna
samt de äldsta kyrkofäderna.
t Då Jesus Kristus är den, genom
hvil-ken de troende blifvit rättfärdigade, så
är han ock den, genom hvilken de hafva>
och kunna hafva frid med Gud, efterson^
denna frid beror på rättfärdigheten. —
En farlig misstydning af apostelens ord
om friden med Gud genom Jesus är det,,
när man tolkar dem så, som skulle dea
troende, gömd och innesluten i Kristus^
känna sig trygg gent emot Gud och hans
vrede. Den troende må, sålunda gömd i
Kristus, känna sig trygg mot djefvulen,
synden, döden, verlden. Men frid med
Gud är att stå i ett godt och förtroligt
förhållande till Gud, och det är
motsatsers-till att känna sig trygg gent emot Gud,
skyddad af Kristus såsom af en skärm,
2. genom hvilken vi ock liafva
haft* tillträdet** [genom tron]***
till denna nåd, i hvilken vi stå,f
och berömma ossff öfver hoppet
om Guds herrlighet. ftt
Joh. 14: 6. Ef. 2: 18. 3: 12. 1 Petr.
5: 12.
* nämligen när vi blefvo troende.
** Grundtextens ord betyder egentliger*
tillför ing (om det funnes ett sådant ord
2» -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
