- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
29

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 5 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pauli bref till romarena.

Kap. 5: 2—6.

i vårt språk). Enligt denna betydelse skulle
Paulus vilja säga, att det är genom Jesus,
som vi blifvit förda till denna nåd o. s. v.

*** De inom [] inneslutna orden
saknas i åtskilliga goda handskrifter af
grundtexten.

f Nåden betraktas såsom ett område,
inom hvilket de troende befinna sig. Förut,
medan de voro orättfärdiga, voro de under
vreden. Nu omsluter Guds nåd dem.

ff icke blott glädja oss utan berömma
oss, såsom de der hafva ett stort företräde
framför andra menniskor, i det att vi ega
iioppet o. s. v.

fft den herrlighet, som Gud har, och
af hvilken de troende en gång skola varda
delaktiga. Jemför Joh. 17: 22, 1 Tim.

17, Rom. 8: 17, 1 Joh. 3: 2. — För
öfrigt må märkas, att man ock kan
öfver-sätta: lätom oss berömma oss öfver hoppet
o. s. v. I sådant fall blir sammanhanget:
Låtom oss hålla frid med Gud samt
berömma oss öfver hoppet. Dock är den i
texten gifna öfversättningen att föredraga.
Apostelen hänvisar uppå, huru de troende
€n gång blifvit förda till nåden, huru de
nu stå i nåden, samt huru de med
afse-ende på det tillkommande berömma sig
^fver hoppet — alltsammans genom Kristus
— och på denna grund uppmanar han dem
-att hafva frid med Gud.

3. Men icke det allenast, utan
vi berömma oss* ock i
lidandena, ** vetande, att lidandet
verkar uthållighet, t

Fil. 1: 29. Jak. 1: 3 f.

* Äfven här kan man öfversätta: låtom
<oss berömma oss.

** Jemför Matt. 5: 10—12, Ap. G. 5:
41, 1 Petr. 4: 12 f.

f i tron på Kristus. Jemför kap. 2: 7,
Matt. 10: 22, 24: 13. Ju mer någon lidit,
desto mer uthållig är han. De, som litet
€ller intet lidit, äro mest ostadiga.

4. men uthålligheten
bepröf-velse,* men bepröfvelsen hopp,**

Ebr. 10: 3 6.

* Uthålligheten gör, att man blir en
be-pröfvad kristen. Erfarenheten visar äfven,
att de, som mest lidit och hållit ut, också
äro de mest bepröfvade och stadgade kristna.

** De mest bepröfvade äro ock de, som
äro mest fasta i hoppet. Med hoppet menas
här såsom i v. 2 hoppet om Guds
herrlighet. Detta hopp hafva väl de troende
redan genom tron (v. 2). Men det varder
arenadt och befästadt i samma mån, som

de genom uthållighet i lidande varda
bepröfvade, och i den meningen verkar
bepröfvelsen hopp. Jemför anm. till Joh.
2: 11.

5. men hoppet låter icke
komma på skam,* ty Guds kärlek**
är utgjuten t i våra hjertan
genom helig ande,tt som har
blifvit oss gifven.

Ps. 22: 6, 25: 3, 20.

* Ordagrant: skämmer icke ut. Det
kristna hoppet är bygdt på säker grund
och är derfbr af den beskajQFenhet, att den,
som har detta hopp, aldrig behöfver frukta,
att han till sist icke skall vinna, hvad han
hoppats.

** Grundtextens uttryck: »Guds kärlek»
kan antingen beteckna Guds kärlek till
oss eller vår kärlek till Gud. Såsom
sammanhanget (se v. 8) visar, är här fråga
om Guds kärlek till oss.

t Ordet utgjuta betecknar ett rikligt
meddelande. Apostelen vill säga: Den
kärlek, som Gud har älskat oss med, har
intagit och uppfylt våra hjertan, och deri
hafva vi ett bevis på, att vårt hopp icke
är bedrägligt.

tf Genom den helige anden är det, som
Gud meddelar sig sjelf åt de troende. —
Om uttrycket »helig ande» i samma
betydelse som »den helige anden» se anm. till
Matt. 1: 20.

6. Tj* Kristus har ännu,
medan vi ännu** voro kraftlösa,***
i rätt tidf dött för gudlösa. ff

1 Petr. 3: 18.

* Apostelen utvecklar i de här följande
verserna närmare, hvad han nyss sagt om
hoppets visshet, i det han ft)rst visar, huru
Guds kärlek yttrat sig i Kristi utgifvande
för syndare (v. 6—8), och sedan framhåller,
huru det på denna grund måste vara
otvif-velaktigt, att de, som blifvit rättfärdiga,
skola frälsas (v. 9—11).

** Apostelen upprepar ordet »ännu» för
eftertryckets skull.

*** vanmäktiga mot synden. Paulus
skärper detta uttryck ytterligare, när han
strax efteråt säger gudlösa.

t d. v. s. då enligt Guds eviga
frälsningsråd den rätta tiden var inne. — Dock
kunna apostelens ord äfven öfversättas så:
När vi ännu voro svaga enligt tiden, dog
Kristus för oss gudlösa. Apostelen skulle
då vilja säga, att vanmakten mot synden
hade sin grund i beskaffenheten af den för-

29 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free