Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 9 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 9: 21—2 4.
Pauli bref till romarena.
till rätta. Men Guds väsens helighet
utgör en fullkomlig borgen för, att alla
hans handlingar äro rättfärdiga, äfven de,
som för oss äro allra mest oförklarliga. —
Den bild af leran och krukmakaren, som
apostelen här använder, är i gamla
testamentet vanlig. Se Es. 29: 16, 64: 8, Jer.
18: 6.
22. Men om* Gud, viljande**
visa sin vrede och. kungöra sin
makt,*** i mycken långmodighet
har fördragit vredes-käril, f (som
voro) färdiga till förtappelse, ff
* Hvad har du att säga, om... ?
Sedan Paulus i det föregående framhållit
Guds alldeles oinskränkta makt att
bestämma öfver det skapade, framställer
han nu, huru Gud, i stället för att
begagna sin makt till att genast förderfva
sina fiender, tvertom i stort tålamod
fördragit dem. Men om så är, månne du
ändå vill gifva dig till att processa med
Gud? frågar han.
** d. v. s. ehuru han vill.
*** Ordagrant: sitt möjliga, d. v. s.
hvad han är i stånd att göra (såsom han
t. ex. visade det på Farao).
f Ehuru det naturligtvis hos Gud, såsom
helig, finnes en vilja att visa sin vrede och
kungöra sin makt gent emot sina fiender,
som trotsa honom, så har han dock i stor
långmodighet fördragit dessa vredeskäril.
Med »vredeskärilen» menas här de otrogna
judarna. Apostelen kallar dem Mril med
anledning af den nyss använda bilden af
krukmakaren och leran. Och han kallar
dem vredeskäril, emedan de äro hemfallna
åt Guds vrede. Men hemfallna åt hans
vrede äro de till följd af sin fiendskap
mot honom. Dock i st. f. att låta vreden
omedelbart gå öfver dem, har Gud i stor
långmodighet fördragit dem för att gifva
dem tid till sinnesändring (kap. 2: 4).
tt Det ord, som vi här öfversatt med
färdig, är samma ord, som förekommer i
Luk. 6: 40, der det är öfversatt med
fuTl-Tcomnad (se ock 1 Kor. 1: lo, 2 Tim. 3:
17). Paulus vill framhålla, att dessa
vredeskäril, dessa mot Kristus fiendtliga judar,
genom sin ondska äro fullkomnade, d. v. s.
färdiga, mogna för förtappelse. Men ändå
har Gud haft fördrag med dem.
23. (och det) äfven på det han
måtte* kungöra sin herrlighets
rikedom** öfver barmhertighets-
käril, f som han förut har beredt
till herrlighet?tt
* Guds långmodighet med vredeskärilen
har äfven haft till ändamål, att han skulle
o. 8. v.
** Med Guds herrlighets rikedom menas
här (i motsats mot vreden) Guds majestät,
sådant detta framträder i
nådesvälgernin-gar. Det är nämligen Guds majestät, som
framträder i alla hans egenskaper och verk.
Jemför kap. 6: 4. — Somliga bibeltolkare
fatta apostelens ord såsom betecknande
rikedomen af den herrlighet, som Gud
beredt de sina.
t käril, som tillhöra hans
barmhertig-het, d. v. s. som äro föremål för hans
barmhertighet (i motsats mot vredeskärilen).
Med dessa barmhertighetskäril menas alla
de menniskor, om hvilka Gud förutsett, att
de skola varda troende, och som han
der-för i barmhertighet förut bestämt till
herrlighet. När Gud i stor långmodighet haft
fördrag med vredeskärilen, så har det skett
äfven med afseende på
barmhertighets-kärilens frälsning. Om han nämligen, för
att gent emot sina fiender visa sin vrede
och kungöra sin makt, låtit domen strax
inbryta öfver verlden, så hade han ingen
tid vidare haft att på barmhertighetskärilen
bevisa sin herrlighets rikedom till deras
frälsning. Se 2 Petr. 3: 9.
tt evig herrlighet. Märk:
barmhertighetskärilen har Gud beredt till herrlighet,
men vredeskärilen äro icke af honom
beredda till förtappelse. Deras förtappelse
är den mogna frukten af deras otro. Den
är derför deras egen skuld trots Guds stora
långmod, som velat deras sinnesändring och
frälsning (se kap. 2: 4). Att förutbereda
är att på förhand göra något i ordning
(se Luk. 1: 17, Ef. 2: lo, Matt. 25: 34).
Att Gud förutheredt de sina till herrlighet,
vill alltså säga, att han genom sin
förekommande nåd gjort dem mottagliga för
den herrlighet, som han åt dem bestämt.
Denna förutberedelse kan framträda mer
eller mindre tydligt (se t. ex. Kornelius
exempel i Ap. G. 10). Men hvarhelst
en menniska blir omvänd, der har i alla
fall en sådan förberedande verksamhet
försiggått.
24. Hvilka han ock har kallat,*
(nämligen) oss, ** icke allenast af
judar utan ock af hedningar,f
* Sedan han förutberedt dem, har han
äfven kallat dem. I kallelsen inbegriper
apostelen äfven omvändelsen (se anm. till
- 62 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
