- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
70

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 11 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 11: ir—22.

Pauli bref till rom aren a.

blifvit förstörda, så synes, att han icke
sett något ondt i deras tillvaro och
användning såsom oflferställen.

tt Elias var den ende qvarlefvande
profeten (1 Kon. 18: 2 2). Men på samma
gång var han, såsom han sjelf trodde, den
ende person i Israel, som ännu höll fast
vid den rätte Gudens dyrkan. Det är i
denna senare betydelse apostelen här
anför profetens ord.

ttt d. v. s. de söka att taga äfven
mitt lif. Om ordet själ i denna betydelse
se anm. till Matt. 6: 25.

4. Men hvad säger honom
gudasvaret? * Jag har lemnat qvar åt
mig sjelf** sjn tusen män, som
icke hafva böjt knä för Baal.f

* Guds svar läses i 1 Kon. 19: 18.
Apostelen anför orden något annorlunda,
än de egentligen lyda, hvarigenom han ock
i dem inlägger en annan betydelse, än de
ursprungligen hafva. Detta sker med
af-seende pä den tillämpning, som han
ämnar göra af dem. — Om ordet gudasvar
se anm. till Matt. 2: 12, Ap. G. 10: 2 2.

** mig sjelf till egendom och tjenst (i
motsats mot alla, som affallit till Baal).

t Baal var en fenicisk afgud, hvars
dyrkan under de senare konungarnas tid
var mycket utbredd bland Israel.
Sannolikt var han en bild af solen.

5. På samma sätt alltså har
det äfven i den tid, som nu är,
blifvit en qvarlefva* efter nåds
utkorelse.**

Kom. 9: 2 7.

* Sedan det stora flertalet affallit, har
en mindre del ändå blifvit qvar, som skall
vinna frälsning. Deraf visar det sig, att
folket såsom sådant icke kan vara förkastadt.
Paulus och alla de judar, som trodde på
Jesus, hörde till denna qvarlefva. Och de
voro icke så få (Ap. G. 21: 20).

** Gud har ur den stora, förstockade
massan af folket utkorat denna del. Och
det har skett af nåd. Någon förtjenst
finnes icke att åberopa.

6. Men om (det blifvit) genom
nåd,* sä (har det) icke (blifvit) af
gerningar, ** emedan nåden
annars icke vidare varder nåd.f

Rom. 4: 4. Gal. 2: 16. 5 Mos. 9: 4 f.

* d. v. s. om qvarlefvans utkorelse skett
genom nåd.

** på grund af gerningar.

t Då skulle ju den nåd, genom hvilken
Gud utkorat denna qvarlefva, upphöra att
vara nåd, och utkorelsen i stället blifva en
belöning. Ett af de tu måste det vara:
antingen nåd eller gerning. Nu är det af
nåd, och dermed är hvarje gernings
förtjenst utesluten. I somliga handskrifter
af grundtexten finnas här följande ord
tillagda: men om (det hlifvit) af gerningar,
sä finnes icke vidare nåd, emedan
gerning en (annars) icke vidare är gerning,
d. v. s. om qvarlefvan blifvit utkorad på
grund af gerningar, då finnes icke vidare
någon nåd, då är det ej vidare värdt att
tala om nåd. Ty talar man ändå om nåd,
så upphör ju den gerning, som utkorelsen
skulle grunda sig på, att vara en
förtje-nande gerning, och så förnekar man, hvad
man från början antog. — Detta tillägg,
ehuru till sitt innehåll riktigt, synes dock
ej vara äkta, hvarför det af de förnämsta
bibefforskarena utelemnas.

7. Huru (är det) alltså?* Hvad
Israel söker efter,** detta har det
icke nått, men utkorelsen f har
nått det,ff men de öfriga hafva

blifvit förhärdade, ttt

* Huru förhåller det sig alltså med
denna sak?

** Hvad Israel sökte efter, det var
rättfärdighet och frälsning. Se derom kap.
9: 81.

*** Och orsaken dertill kan ses af kap.
10: 3.

f d. v. s. den utkorade qvarlefvan.

tt Gud hade bestämt, att rättfärdigheten
skulle vara af nåd och icke af gerning.
Trots detta fortforo de flesta att söka henne
af gerningar. De stötte emot och gingo
förlorade. Andra åter fogade sig efter
Guds beslut och sökte rättfärdighet af nåd.
Dessa voro den utkorade qvarlefvan. De
vunno, hvad de sökte.

ttt till strafi* för sin otro. Det
fiendt-liga motståndet mot sanningen har till
följd, att menniskan blir mer och mer
förstockad. Och i detta förhållande ligger
en Guds dom. Se nästa vers. Denna
för-härdelse innebär dock icke, att det är
omöjligt för henne att blifva omvänd. Se
derom v. 23.

8. Såsom det är skrifvet:* Gud
har gifvit dem en
bedöfnings-ande,*^ ögon att icke se, och öron

— 70 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free