- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
80

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 12 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 11: ir—22.

Pauli bref till rom aren a.

har fått ett mått af tro; den som fått en
tro, duglig till att undervisa, han har fått
ett annat mått af tro. De olika måtten
af tro beteckna således icke olika grad
af troskraft utan den verksamhetsförmåga
i olika riktningar, som tron har hos den
ene och den andre. Att detta är Pauli
mening, synes af sammanhanget med de
följande verserna.

4. Tj såsom vi i en enda kropp
hafva många lemmar, men alla
lemmarna icke hafva samma
förrättning,

5. på samma sätt äro vi, de
många, en enda kropp i Kristus,*
men hvar för sig (äro vi)
hvar-andras lemmar,**

1 Kor. 12; 12, 27. Ef. 4: 16,25. Kol.
1: 24.

* Genom att vara förenade med Kristus
äro vi förenade inbördes, så att vi
utgöra en enda kropp i en mångfald af
lemmar. Kristus är hufvudet för denna
kropp (Ef. 1: 22 f.. Kol. 1: 18, 2: 19).

** Den ene skall i kroppen tjenstgöra
såsom hand, den andre såsom fot, den
tredje såsom öga. Nu skall icke foten
tänka sig duga till öga, ty det vore ett
öfvermod, som skulle hindra honom att
tjenstgöra såsom fot, utan att göra honom
duglig till öga. Men ögat skall icke heller
tänka: »Jag är icke Öga, jag duger icke
till att vara öga.» Ty då hindrar det sig
sjelft att göra tjenst såsom öga. Hvar och
en lem skall vara medveten om det mått
af lif, som är honom gifvet, samt derefter
fatta sin ställning och fullgöra sin pligt.
Sammalunda bör hvarje troende vinnlägga
sig om att veta det mått af tro, som är
honom gifvet, samt derefter utan öfvermod
eller klenmod fatta sin ställning och göra
sin pligt. Han skall icke i högmod tro
sig vara, hvad han icke är, eller i
öfvermod begära att få intaga en ställning, till
hvilken han icke fått motsvarande
tros-mått. Men han skall icke heller i falsk
ödmjukhet misskänna, hvad Gud tilldelat
honom, eller i klenmod undandraga sig
den plats i kroppen, som är honom
anvisad genom det trosmått, som blifvit honom
tilldeladt. Se anm. till kap. 15: 17.

6. men hafva nådegåfvor, som
enligt den åt oss gifna nåden äro
olika:* vare sig profetia i
förhållande till tron,*’^’

1 Kor. 12: 4 f. Ef. 4: 11. 1 Petr.
4: 10.

^ Sammanhanget är: vi äro hvar för
sig hvarandras lemmar men hafva olika
nådegåfvor. Med nådegåfvor menas de
olika förmågor, som den ene och den andre
församlingsmedlemmen genom Guds nåd
fått, och som bestämma hans
verksamhetsområde; alldeles såsom lemmarna i
kroppen hafva olika förmågor samt genom
dessa äro hänvisade till olika förrättningar.

** Ordagrant: enligt trons förhållande.
Apostelen vill säga: Den ene har
profete-randets nådegåfva i öfverensstämmelse med
det trons mått, som Gud tilldelat honom.
Profeterandet skiljes här liksom
annorstädes (Ap. G. 13: 1, 1 Kor. 12: 8, 10, 28,
14: 2 6, Ef. 4: 11) ifrån lärandet. Med
profeterandet menas det af Guds ande
in-gifna talandet, som på grund af
omedelbar guddomlig uppenbarelse förutsäger
tillkommande eller uppenbarar fördolda ting.
Att denna nådegåfva förefans inom den
äldsta kristna församlingen, kan man se
af Ap. G. 11: 28, 21: 9 f. Den enes
profetiska gåfva kunde vara större, den
andres mindre, allt i förhållande till det mått
af tro, som var gifvet åt den ene eller den
andre. — Att i apostelens ord skulle ligga
en förmaning till profeterna att profetera
i öfverensstämmelse med den kristna
trosläran, det är en lika oriktig som vanlig
uppfattning. Ty l:o) kunna apostelens ord
icke så öfversättas, 2:o) är klart, att
profetian, såsom af Gud ingifven, icke kan
vara i strid med den kristliga sanningen.

7. eller församlingstjenst, * i
församlingstjensten,** eller den
som undervisar, i
undervisandet,***

* Med församlingstjenst, då den
fram-ställes såsom nådegåfva, menas gåfvan att
sköta församlingens yttre angelägenheter.
— För öfrigt må om denna och följande
vers anmärkas, att apostelens uttryckssätt
är mycket sammanträngdt och svårt att
förstå. Vi öfversätta det derför efter
orden, utan att inskjuta något.

** En sådan har sin verkningskrets sig
anvisad i församlingstjenandet. Till detta
hörde i den äldsta församlingen isynnerhet
vården om fattiga, sjuka och främlingar.
Jemför 1 Kor. 12: 28, Ap. G. 6: 1 f., Fil.
1: 1, 1 Tim. 3: 8, 12, 1 Petr. 4: 11.

*** Den som fått lärandets nådegåfva,
han har sin verkningskrets såsom
församlingsmedlem åt sig anvisad i lärandet. Med
lärandet menas det förståndsmessiga un-

— 80 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free