- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
86

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 13 Kapitlet - 14 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ttäp. IS: lå—14: É. Pauli bref till romarena.

sådant. Märk för öfrigt ordningen:
dryckenskap — otukt — kif.

14. Utan ikläden eder herren
Jesus Kristus"^ och dragen icke
omsorg om köttet till
begärelser. **

1 Petr. 2: 11.

* Träden i den innerliga lifsgemenskap
med Kristus, att hans sinne och lif må
framträda i allt edert görande och låtande.
Jemför Kol. 3: 12, Ef. 4: 24. Genom
dopet hade de redan iklädt sig Kristus (Gal.
3: 2 7). Men de behöfde ännu fullkomnas
i Kristi likhet, och hvarje nytt framsteg
betraktas af apostelen såsom ett nytt
iklädande. Se anm. till Joh. 15: 8. Jemför
äfven anm. till Joh. 2: ii.

** Med köttet menar apostelen här den
sinliga delen af menniskans varelse. Denna
måste de troende draga försorg om och
vårda. Dock skola de akta sig för att
göra det så, att onda lustar derigenom
uppväckas, hvilket sker t. ex. genom
omåttligt ätande, drickande, sofvande, genom
sysslolöshet o. d. Det är annars mycket
vanligt, att sådan omåttlighet och lätja
ursäktas och försvaras med tal om nödig
tård och hvila för kroppen. Att Paulus
här talar om att vårda köttet, medan han
♦annorstädes talar om att afkläda (Kol. 2:
11), ja korsfästa detsamma (Gal. 5: 24),
det beror derpå, att han begagnar ordet
kött i olika bemärkelser. Se anm. till
kap. 7: 5.

14 Kapitlet.

Om rätt förhållande till dem, som äro svaga
I tron (Y. 1—12). Varning för att gifva anstöt
(v. 13—23).

r. i—18 aftonsångstext fjerde sönd, ef t, tref. JI.

Den, som är svag i tron,* tagen
till eder,** icke för att döma
öfver tankar, t

Rom. 15: i, 7.

* Svag i tron på Kristus är den, som
tänker, att frälsningen i någon mån kan
bero på undvikande af viss mat, utväljande
af vissa dagar o. d. Sådana svaga funnos
i församlingen i Rom.

** Stöten icke bort honom, dragen eder
icke ifrån honom, utan tagen honom till
eder i eder gemenskap och edert umgänge.
— Somliga öfversätta: Antagen eder
honom, d. v. 8. låten eder vårda om honom.

Men grundtextens ord har icke denna
betydelse.

t Ordagrant: icke till bedömanden af
tankar. De, som äro starka i tron, skola
taga till sig de svaga för att bevisa dem
broderlig kärlek men icke för att sätta
sig till doms öfver de tankar, som de svaga
kunna göra sig om det ena eller det
andra, och af hvilka de i sitt yttre
förhållande känna sig bundna. — Märk, huru
Paulus gerna fördrager, att olika tankar
råda bland de troende i hvarjehanda stycken,
blott deraf icke bildas partier, som slita
sönder församlingen. Huru vigtig och
ef-tersträfvansvärd allas enhet i åsigter än
må vara, måste man dock finna sig deri,
att en sådan enhet i den närvarande
tidsåldern icke står till att vinna. Må blott
församlingen i kärleken hålla tillsammans
såsom en enda kropp.

2. Den ene har tro* att äta
allt, ** men den, som är svag, äter
grönsaker, f

* Ordagrant: Den ene tror.

** Han har den starka tro på Kristus,
att han inser, att hans frälsning icke alls
beror på mat eller dylikt, hvarför han ock
kan äta hvad mat som helst. —
Apostelens ord kunna ock öfversättas: Den ene
tror, att han får äta allt. Den förra
uppfattningen öfverensstämmer dock bättre med
sammanhanget.

t Han håller sig uteslutande till
vegetabilisk föda. Af dessa ord synes, att i
forsamlingen i Rom funnos sådana, som
icke blott fullständigt afhöllo sig från all
köttmat utan äfven gjorde sig samvete af
att äta sådan. Detta hade icke sin grund
i Mose lag, som ingenstädes förbjuder
köttätande, utan berodde på den åskådning af
ett heligt lif, som hyllades af de s. k.
esseerna (se anm. till Matt. 3: 7). Esseer
och annars esseiskt sinnade judar, som
gingo öfver till kristendomen, kunde ej
med ens släppa denna hos dem djupt
in-preglade åskådning. Paulus betraktar detta
som en svaghet i tron: deras tro var ej
stark nog för att höja dem öfver sådana
fördomar. — Om apostelen Matteus samt
Jakob, herrens broder, berättar den
äldsta kyrkliga öfverlemningen, att de afhållit
sig från all köttmat, hvaraf dock icke
följer, att de gjort sig samvete af att äta
sådan. Och först i detta senare är det,
som trons svaghet visar sig.

3. Den, som äter, må icke
förakta den, som icke äter; men den,

8r,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free