- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
98

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 15 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 15: 25 — 31.

Pauli bref till romarena.

25. Men nu far jag till
Jerusalem, tjenande de heliga.

Åp. G. 20: 16, 21: 17.

* Och derför dröjer det ännu, innan jag
kan komma till Rom.

26. Ty Macedonien och Akaia*
hafva funnit för godt att göra
ett sammanskott** till de fattiga
bland de heliga, f som äro i
Jerusalem.

1 Kor. 16: i följ. 2 Kor. 8 och 9.
Ap. G. 24: ly.

^ de troende i Macedonien och Akaia.
Om Macedonien se anm. till Ap. G. 16: lo,
12. Om Akaia se anm. till Ap. G. 18: 12.

** Ordagrant: ett deltagande. De hade
välvilligt beslutat att genom ett
sammanskott taga del i de fattiga kristnas behof
i Jerusalem (se kap. 12: is).

t Se anm. till kap. 1: 7. Märk för
öf-rigt, att apostelen säger: de fattiga bland
de heliga. Uti församlingen i Jerusalem
funnos således både sådana, som voro
fattiga, och sådana, som icke voro det. Häraf
ser man, att den i Ap. G. 2: 44 följ., 4: 34
följ. omtalade egendomsgemenskapen hade
upphört. Se vidare anm. till Ap. G. 2: 44.

27. De hafva nämligen funnit
för godt, och de äro deras
gäl-denärer. Tj om hedningarna
hafva fått del i deras andliga (goda),*
så äro de ock skyldiga att göra
dem en offertjenst** i det
lekamliga.

1 Kor. 9: ii.

Församlingen i Jerusalem var, så att
säga, moderförsamlingen, från hvilken
kristendomens andliga välsignelser, som i
första rummet voro bestämda för judafolket,
strömmat ut öfver hednaverlden.

Om betydelsen af grundtextens
uttryck se anm. till kap. 13: 6. Paulus har
sannolikt med flit valt detta ord här för
att framställa den lekamliga välgörenheten
mot de fattiga heliga såsom ett åt Gud
hemburet offer. — Det är icke otroligt,
att apostelen med denna vers äfven velat
gifva församlingen i Rom en fin vink om
dess pligt, fastän han icke ansett sig böra
direkt uppmana henne dertill, då hon icke
var grundad af honom.

28. När jag alltså har
fullbordat detta samt beseglat"^ åt

dem denna frukt,** skall jag fara.
bort genom eder (stad) till
Spanien.

d. v. s. aflemnat. Att besegla är att
sätta sitt sigill på något för att dermed
bekräfta, att det är riktigt. Se anm. till
Joh. 6: 2 7. När Paulus till församlingen
i Jerusalem aflemnade kollektmedlen, då
satte han likasom sitt sigill på denna
gif-varenas handling för att inför de
jude-kristna bekräfta, att Kristi kärlek var
fruktbärande i de hedningkristna församlingarna.

De hedningkristna forsamlingarnas
gåfva var en frukt af deras tro.

29. Men jag vet, att när jag
kommer till eder, skall jag komma
i Kristi välsignelses fullhet.*

d. v. s. med rik välsignelse af Kristus.
Kristus skulle vara med honom och genom
honom rikligen välsigna dem.

30. Men jag förmanar eder,,
bröder, vid vår herre Jesus
Kristus och vid andens kärlek,* att
kämpa tillsammans med mig i
edra böner** för mig till Gud,

Kol. 4: 12.

Jemför kap. 12: i. Såsom
bevekelse-grund till deras förbön anför han å ena
sidan deras gemensamma frälsare Jesus,
hvars sak det gäller, å andra sidan dea
broderskärlek, som genom Guds ande var
verkad i deras hjertan.

Den ifriga och brinnande bönen
liknas af apostelen vid en kamp mot
fiendt-liga makter, som det gäller att öfvervinna.
Hvad denna kamp här gälde, synes af
nästa vers.

31. på det jag må varda räddad
undan de olydiga i Judeen,*och
att min tjenst till Jerusalem må
varda med välbehag mottagen af
de heliga,**

2 Tess. 3: 2.

d. v. s. undan de otrogna judarna.
Märk, huru äfven här otron
framställes-såsom en olydnad mot Herren. Se anm,
till kap. 11: 3 2. Paulus visste, att de
otrogna judarna stämplade emot honom.
Han anade ock, att han nu skulle i
Jerusalem få erfara utbrott af deras hat
(jemför Ap. G. 20: 22 f, 21: lo följ.), och han
påkallar de romerska troendes förböner
till hjelp mot dem.

— 98 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free