- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
103

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli bref till romarena - 16 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pauli bref till romarena.

Kap. 12: 20 —13: 5.

22. Jag Tertius, som har
skrif-vit brefvet,"^ lielsar eder i
her-xen.**

Paulus plägade diktera sina bref och
låta andra skrifva dem. Se 1 Kor. 16: 21,
Gal. 6:11, Kol. 4: 18, 2 Tess. 3: 17. Den,
^om efter diktamen skrifvit romarebrefvet,
hette Tertius, och han lägger nu till en
helsning. Tertius är ett latinskt namn och
antyder således, att mannen varit en
om-¥änd hedning.

Se anm. till v. 8. Tertius var i
Kristus, och hans helsning hade sin grund i
detta förhållande. Se anm. till 1 Kor. 16: 19.

23. Eder lielsar Gaius,* min
och hela församlingens värd.**
Eder helsar Erastus, stadens
kassaförvaltare,! och Quartus,
brodern, ff

* Apostlagerningarna nämna en Gaius
i kap. 20: 4, en annan i kap. 19: 2 9.
Möjligen är den här omtalade den samme som
en af dem. Likaså kan den i 1 Kor.
1: 14 nämde Gaius vara den samme, som
apostelen här menar.

** Paulus bodde således hos Gaius.
Under sin förra vistelse i Korint hade han
fcott hos Aquila (Ap. G. 18: i följ.). Men
Aquila fans nu icke vidare der (v. 3). Att
Gaius var hela församlingens värd, torde
vara ett uttryck, hvarmed Paulus vill
framhålla den stora gästfrihet, som
församlingens medlemmar åtnjöto hos honom. Man
kan ock lätt tänka sig, huru ofta troende
måste hafva kommit på besök till honom
just med anledning deraf, att Paulus bodde
i hans hus.

t 1 Ap. G. 19: 22 och 2 Tim. 4: 20
<)mtalas en Erastus, som var Pauli
med-hjelpare och följeslage. Om den här
nämde är samme Erastus, så har man att
antaga, att han lemnat sitt embete såsom
stadens kassaförvaltare samt följt med
Paulus, när denne for ifrån Korint.

tt brodern i herren. Om honom känner
man för öfrigt ingenting.

M en honom, som förmår
stadfästa’^* eder enligt mitt
evan-gelimn*** och predikan om Jesus
Kristus, t enligt uppenbarelseft
af en hemlighet, fff som har varit
förtegad i eviga tider, f*
Ef. 3: 2 0 f. Jud. 24 f.

* I några handskrifter af nya
testamentets grundtext förekommer en vers, som i
gamla biblar betecknas med 24, och som
lyder sålunda: Var herres Jesu Kristi
nåd vare med eder alla. Amen. Denna
vers saknas dock i de äldsta och bästa
handskrifterna och är derför med visshet
att anse såsom oäkta.

Se anm. till kap. 1: 11.
så att I förblifven tvogna mitt
evangelium och icke viken af till främmande
läror. Det evangelium, som de troende i
Kom hade mottagit, kallar Paulus för sitt
evangelium, d. v. s. det evangelium, som
han hade predikat. Jemför kap. 2: 16,
2 Tess. 2: 14, 2 Tim. 2: 8, Gal. 2: 2. Då
nu apostelen icke sjelf hade varit och
predikat i Eom, så är klart, att romarena
hade fått evangelium genom någon eller
några af hans lärjungar. Och Paulus var
viss, att det var det enda rätta evangelium.
Se Gal. 1: 8 f.

t Grundtextens uttryck kan betyda
antingen predikan om Jesus eller Jesu Kristi
predikan. Öfversätter man det med
"predikan om Jesus», så vill apostelen
framhålla, att hans evangelium är en predikan
om Jesus. Jemför 1 Kor. 1: 23, 2: 2.
Öfversätter man det deremot med »Jesu
Kristi predikan», så vill apostelen
framhålla, att hans evangelium är Jesu Kristi
egen predikan genom honom. Jemför
Luk. 10: 16, Rom. 15: 18, 2 Kor. 13: 3.
Begge öfversättningarna gifva en god
mening. Men den förra har bättre stöd i
sammanhanget.

f f Med detta ord framhåller apostelen,
att hans predikan om Jesus grundar sig
på en guddomlig uppenbarelse, som han
fått. Se Gal. 1: 12, 16.

fff Med denna hemlighet menas Guds
eviga frälsningsråd, som apostelen genom
uppenbarelse lärt känna. Om ordet
hemlighet se anm. till kap. 11: 2 5.

t* Jemför 2 Tim. 1: 9, Tit. 1: 2. Guds
frälsningsråd hade aldrig förut varit
uppen-baradt, och detta uttrycker apostelen så,
att det i eviga tider varit förtegadt.
Jemför Ef. 3: 9, Kol. 1: 2 6. Om ordet evig
se anm. till Matt. 25: 4 6. I det gamla
testamentets skrifter funnos visserligen
löften och förutsägelser om frälsning. Men
en uppenbarelse af Guds frälsningsråd i
egentlig mening fans der icke. Den gafs
först genom Jesus. Jemför Joh. 1: 17.

26. men som nu har blifvit
uppenbarad* och genom
profetiska skrifter enligt den evige

— 103 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free