Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli första bref till korintierna - 1 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pauli första bref till korintierna. Kap. 1: 17 — 21..
skulle den saken, att Kristus blifvit
korsfäst till syndares frälsning, förlora all kraft.
Ännu i dag visar ock erfarenheten, att
den enkla predikan om den korsfäste
Kristus länder otaliga menniskor till frälsning,
medan den lärda och spetsfundiga
framställningen hos många väcker beundran,
ja hänförelse, men hos ingen verkar
frälsning. Det samma är förhållandet, när
evan-gelii enkla innehåll höljes af en konstlad
vältalighets granna blomster. Kristi och
apostlarnas predikan, sådan den är åt oss
förvarad i evangelierna och
apostlagernin-garna, har ingenting af dylikt. Hon är
den enkla, på lifvet gående förkunnelsen
om Kristus Jesus, den korsfäste och
upp-ståndne, och hon fordrar att blifva trodd
och åtlydd. — Denna apostelens
anmärkning är riktad mot den benägenhet för
filosoferande, som utmärkte grekerna,
isynnerhet i de större städerna, och som
äf-ven ville göra sig gällande i
församlingen i Korint. Icke osannolikt är, att den
der blifvit närd af Apollos lärosätt, och
att den isynnerhet framträdde inom det
parti, som kallade sig efter honom.
18. Ty talet om korset är för
dem, som förgås, en dårskap,
men för oss, som frälsas, f är det
en Guds kraft, ff
1 Kor. 1: 2 3 f. Rom. 1: i6. 2 Kor.
2: 15, 4: 3.
* d. v. s. för dem, som vid Kristi
återkomst skola varda fördömda. — Apostelen
säger: dem som förgås, i stället för: dem
som slcola förgäSj emedan han ser det
tillkommande så visst, som vore det redan
närvarande. Se Joh. 15: 6 och anm.
der-till. I öfverensstämmelse med sin tro om
Kristi snara återkomst tänker han sig det
ock såsom nära förestående.
** De hålla det för dårskap att tala
om en Icorsfäst frälsare.
t som vid Kristi återkomst vinna
frälsning. Se anm. till Rom. 5: 9.
tt emedan Gud genom detsamma verkar
omvändelse, tro, helgelse och frälsning.
Se Rom. 1: 16.
19. Ty det är skrifvet:^ Jag
skall göra om intet de visas
vishet, och de förståndigas förstånd
skall jag upphäfva.
* Apostelen anför här Es. 29: 14 fritt
efter de sjuttio uttolkarenas grekiska
öfver-sättning af gamla testamentet.
** Samma ord i Mark. 7: 9, der det
talas om att upphäfva Guds bud. — Allav
den menskliga filosofiens tankar om Guds
varda till intet genom evangelium om den^
korsfäste Kristus. Följaktligen måste alltid
evangelium blifva en dårskap för dem, som
hålla fast vid den menskliga filosofien..
Att sammanblanda mensklig filosofi ocb
Guds evangelium till ett är omöjligt.
Ett-dera måste man hålla och det andra lemna.
Derför predikade Paulus icke evangelium^
»i ords vishet» (v. 17).
20. Hvar är en vis,’^ hvar är
en skriftlärare,hvar är en
tvi-stare,*^* som tillhör denna
tids-ålder?t Har icke Gud gjort
verl-dens vishet till dårskap ?tt
Es. 44: 25. Rom. 1: 22.
En vis, som tillhör-denna
tidsålder,-är en sådan, som besitter mensklig vishet
men saknar evangelii ljus.
Med denna tidsålders
skriftlärare-åsyftar apostelen de judiska skriftlärarena,,
som voro den tidens visa bland judarna.
*** Med denna tidsålders tvistare menas
de grekiska s. k. sofisterna. De voro dea
tidens visa bland grekerna. Paulus -kallar*
dem för tvistare, emedan de
hufvudsak-ligen sysselsatte sig med filosofiska
dispu-teringar.
t Paulus kallar dem denna tidsåldern
visa, skriftlärare och tvistare i motsats
mot de troende, som genom evangelium
lärt känna den sanna, guddomliga
visheten, och som genom henne tillhöra den
tillkommande tidsåldern.
tt Apostelen vill säga: Alla denna
tidsålders visa, skriftlärare och tvistare äro>
sin kos. 1 och med det att Guds vishet
i evangelium blifvit uppenbarad, har all
deras vishet blifvit gjord till dårskap. Och
han uttrycker triumferande denna sak
genom fyra raskt på hvarandra följande
frågor.
21. Ty eftersom verlden
genom visheten* icke lärde känna
Gud i Guds vishet,^’* så
behagade det Gud att genom
predikans dårskap f frälsa de
troen-de,tt
Matt. 11: 2 5. Luk. 10: 21.
^ den menskliga visheten. Paulus
åsyftar dermed å ena sidan de judiska
skrift-lärarenas skolvishet, å andra sidan dem
hedniska filosofien.
~ 111 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
