Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli första bref till korintierna - 2 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pauli första bref till korintierna. Kap. 13: 11—14: 1.
pare kristliga undervisningen. Messiasrikets
herrlighet är något tillkommande, som Gud
har heredt åt de sina. Men den utgör
redan nu de troendes vissa egendom i
hoppet (se anm. till Rom. 8: 2 4). Der för
säger apostelen: det som har blifvit oss
skänJct. — Af sammanhanget med v. 9
synes för öfrigt, att Paulus med ordet oss
här icke menar apostlarna allenast utan
alla dem, som älska Gud.
13. hvilket vi ock tala icke med
ord, som äro lärda af mensklig
vishet, ^ utan med (ord), som äro
lärda af ande, förbindande
andligt med andligt, t
Detta, som Gud har uppenbarat för
oss genom sin ande, framställa vi icke med
ord, som äro lånade från mensklig, vare
sig judisk eller grekisk, filosofi.
** På samma gång anden uppenbarat
saken, har han äfven lärt oss de rätta
orden att uttrycka den med.
t förbindande andliga ord med andligt
innehåll. Om apostlarna hade framstält
himlarnas rikes hemligheter med ord,
lånade från mensklig filosofi, så skulle de
hafva förbundit ett andligt innehåll med
en verldslig form, och det hade icke
varit godt.
14. Men en naturlig menniska^
mottager ickedet, som tillhör
Guds ande,’^’^’^ tj det är för henne
en dårskap, och hon kan icke
förstå det,f emedan det bedömes
andligen, ff
Joh. 14: 17.
* Ordagrant: en själisJc mennislca, om
sådant kunde sägas på svenska. Dermed
menas menniskan, sådan hon är af naturen,
utan Guds ande. Motsatsen deremot är
den andliga menniskan, d. v. s. den af
Guds ande upplysta, omskapade och ledda
menniskan.
utan förkastar.
det som kommer af anden. Enligt
sammanhanget menas dermed på detta
ställe den guddomliga sanningen, sådan
den blifvit af Gud genom anden
uppenbarad för apostlarna. Att mottaga denna
sanning är att i trons lydnad erkänna den
och rätta sig derefter. Uttrycket är mycket
vanligt i nya testamentet. Jemför Luk.
8: 13, Ap. G. 8: 14, 11: i, 17: ii, 1 Tess.
1: 6, 2: 13.
t Orsaken till, att hon förkastar Guds
vishet, är, att hon icke kan förstå
densamma utan tycker, att den är dårskap.
tt Till dess bedömande fordras en af
Guds ande verkad upplysning. Det, som
är af anden, kan man ej förstå utan
genom anden. Och anden kan verlden icke
få (Joh. 14: 17).
15. Men den andlige^ bedömer
allt,*^ men sjelf bedömes han af
ingen, f
* Den af Guds ande upplysta, omska-"
pade och ledda menniskan.
** Guds ande utransakar allt; derför
kan ock den, som har Guds ande, rätt
bedöma allt. Guds ande sätter honom i
stånd dertill, nämligen i samma mån som
hans sinnesbeskaffenhet är sådan, att han
är mottaglig för andens ljus. Sålunda har
apostelen sjelf med den största klarhet och
säkerhet kunnat i andens ljus bedöma alla
möjliga förhållanden, som kommit i hans
väg. Både i medgång och motgång, i
lidanden och förföljelser, i ära och smälek,
i frihet och fångenskap, inför hedningar
och judar, öfver allt har han vetat att rätt
bedöma ställningen och handla derefter.
Se Fil. 4: ii f, 2 Kor. 6: 3 följ. I alla
frågor, der hans omdöme påkallats, såsom
om äktenskapssaker, rättstvister, kristna
slafvars ställning, undersåtars förhållande
till öfverhet o. s. v., har han ock uttalat
klara och säkra bestämmelser. Hans
omdöme har varit ledt af den helige anden.
t af ingen, som icke sjelf är andlig.
För den naturliga menniskan är den
andliga menniskan en oförklarlig företeelse,
som hon aldrig kan rätt bedöma, huru
mycket hon än försöker. Jemför kap. 4:
3,9: 3. Den blinde kan ej bedöma
målaren, den döfve icke musikern och den
oandlige icke den andlige.
16. Ty hvem har känt herrens
sinne, så att han skall undervisa
honom?Men vi"^* hafva Kristi
sinne, t
Rom. 11: 3 4.
* Dessa ord har apostelen lånat urEs.
40: 13. Och han återgifver dem fritt efter
de sjuttio uttolkarenas grekiska
öfversätt-ning af gamla testamentet. Att undervisa
herren är att mästra honom. Men att
mästra någon innebär ett bedömande. Och
det är i den meningen, apostelen här
använder profetens ord. Den oandlige kan
icke bedöma herren, d. v. s. Kristus, eme-
117
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
