Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli första bref till korintierna - 12 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pauli första bref till korintierna.
Kap. 5: 9 —13.
f Ordagrant: en förbannelse (år) Jesm,
Se anm. till Rom. 9: 3. Att vara
förbannad är att vara hemfallen åt det eviga
för-<ierfvet. Sådana uttryck begagnade t. ex.
judarna om Jesus, hvilken de ansågo för
att vara en bedragare.
tt Att Jesus är herre, betyder, att han
är den pä faderns högra sida upphöjde
herren öfver himmel och jord. Se Rom.
10: 9, Ef. 1: 20 f.
t* Den som bekänner, att Jesus är
herre, han talar alltså i helig ande.
Naturligtvis förutsätter apostelen dervid, att
denna bekännelse är ett sant uttryck af
hjertats tro.
4. Men defc finnes
fördelningar af nådegåfvor,* men anden**
är den samme.
Ebr. 2: 4. 1 Petr. 4: 10.
* Nådegåfvorna äro icke alla samlade
på en utan fördelade (v. 11), så att den
ene har den nådegåfvan, den andre en
annan. Se Rom. 12: 6 och anm. dertill.
** som gifver dem alla. Han gifver
dem derigenom, att han hos den troende
antingen ingjuter nya krafter eller helgar
och lyfter redan förefintliga naturliga
gåf-vor till en högre andlig verksamhet.
5. Och. det finnes fördelningar
af tjenstbevisningar,* och herren
är den samme.**
* Alla nådegåfvor, som gifvas af anden,
skola användas att tjena med. Likasom
nådegåfvorna äro fördelade, så äro derför
ock tjenstbevisningarna fördelade. Se anm.
till Rom. 12: 5.
** Med herren menas Kristus, åt
hvil-ken alla dessa tjenstbevisningar skola
göras, nämligen i församlingen till hennes
"ppbyggelse.
6. Och det finnes fördelningar
af verkningar,* men Gud, som
verkar dem allai alla, f är den
samme.
* Alla nådegåfvor yttra sig i
verkningar, i handlingar. Såsom nådegåfvorna
äro fördelade, så äro äfven dessa
verkningar fördelade.
** alla dessa verkningar.
f i alla dem, hos hvilka de framträda.
— Märk: nådegåfvorna äro af anden, med
<3em tjenas Kristus, och alla verkningar,
hvari de framträda, äro verkade af Gud,
emedan det är han, som gifver anden.
7. Men åt hvar och en gifves
andens uppenbarelse* till det
nyttiga.**
* Med »andens uppenbarelse» menas det,
att anden varder uppenbar. I hvarje
nåde-gåfva, som gifves åt någon, uppenbarar
sig nämligen anden, som gifver den
gåf-van. — Apostelens ord kunna ock fattas
så, att hvar och en, som eger en
nåde-gåfva, har fått på sin lott att genom den
gåfvans användande göra anden uppenbar
för andra. I sak går det ena väsentligen
på ett ut med det andra.
** d. v. s. till uppbyggelse for
församlingen.
8. Tj åt den ene gifves genom
anden vishets tal, men åt en
annan kunskaps tal** enligt samme
ande, f
* gåfvan att tala vishet.
** gåfvan att tala kunskap. —
Bibeltolkare hafva på många olika sätt sökt
fatta skilnaden mellan vishet och kunskap.
Sannolikt menar Paulus med vishet den
högre kristliga visheten, evangelii djupare
hemligheter. Se kap. 2: 6—9. Att
enkelt och klart framställa dessa var att tala
vishet. Med kunskap torde han då mena
den förståndsmessiga insigten i evangelii
sanningar, i deras sammanhang, deras grun
der, deras särskilda vigt och betydelse o.
s. v. Att i sitt tal sysselsätta sig med
dessa ting är att tala kunskap. Den
kristliga visheten i denna mening är alltid den
samma, evig och oföränderlig; kunskapen
deremot är alltid ofullkomlig. Den hör
derför till det ofullkomliga, som skall varda
till intet, när det fullkomliga inträder. Se
kap. 13: 8 följ.
f allt efter som samme ande vill och
bestämmer. Se v. 11. Den ene får
gåfvan i högre, den andre i ringare mått, och
det beror på, huru den helige anden
bestämmer.
9. åt en annan tro* i samme
ande,** men åt en annan
helbreg-dagörelsers nådegåfvor f i den ene
anden,
Luk. 10: 9. Jak. 5: 14 f
* Här kan icke menas den frälsande
tron i och för sig. Ty denna är icke
någon särskild nådegåfva, som tillkommer
endast somliga troende, utan är
gemensam för dem alla.^ Apostelen menar derför
II
— 161 —
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
