- Project Runeberg -  Bibeln / Nya testamentet. Ny öfversättning med förklarande anmärkningar af P. Waldenström, 1894. Andra delen /
171

(1917) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli första bref till korintierna - 14 Kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Pauli första bref till korintierna. Kap, 12: 28 — 3 1.

f Jag skulle intet gagn göra eder, derest
jag icke o. s. v.

Såsom det säges »tala i liknelser»
(Matt. 13: 3), så säges det ock »tala i
profetia» o. d. Dermed afses icke
innehållet utan framställningssättet.
Uppenbarelse och profetia höra tillsammans,
emedan profeterandet har sin grund i
uppenbarelse. Likaså höra kunskap och
undervisning tillsammans, emedan undervisandet
har sin grund i kunskap. Paulus menar
alltså här icke fyra slag af tal utan
endast två, nämligen profetia och
läroföredrag. Endast genom dessa skulle han
kunna göra församlingen något gagn. Med
tungotalande, om han inskränkte sig
der-till, skulle han intet gagn göra. — Märk
för öfrigt, huru bestämdt apostelen äfven
här skiljer mellan profeterandet och
lärandet: det ena har sin grund i
omedelbar guddomlig uppenbarelse, det andra i
kunskap. Se anm. till kap. 12: lo.

7. De liflösa ting-, som gifva
Ijad, vare sig flöjt eller citra —
huru skall man likväl,* om de
icke gifvit åtskilnad åt tonerna, **
förstå det, som spelas på flöjten
eller på citranPf

* ehuru de gifva ljud.

så att deraf blifvit ett verkligt
musikstycke.

t Märk, huru enligt denna bild
tungo-talandets obegriplighet berodde på det
otydliga uttryckssättet, som var att likna vid ett
flöjtblåsande utan bestämda toner.
Tungo-talandet torde derför hafva bestått i
utstötande af oartikulerade ljud, uttryckande
en hänryckning, som af den hänryckte
sjelf antingen icke alls eller åtminstone
först efteråt, sedan hänryckningen lagt sig,
kunde klädas i menskliga ord. Jemför
härmed Rom. 8: 2 6, der det talas om
suckar, som den suckande icke kan uttala
i ord. För att klart fatta och uttrycka
innehållet af sådana företeelser inom
själs-lifvet fordras en särskildt djup inblick i
detta lifs natur och väsen.

8. Tj äfvenså* om en
trumpet gifvit ett otydligt ljud, hvem
skall göra sig i ordning till
strid?*=^

* Att förstå, hvad som sålunda spelas
på flöjten, är omöjligt, och det bekräftar
apostelen med ett ännu starkare exempel.

Med trumpet gafs hos de gamla
romarena tecken till anfall. Detta tecien
innehöll då bestämda toner, som soldSen
förstod. Trumpetstötar utan dessa
bestämda toner voro deremot obegripliga för
honom.

9. Sammalunda ock I, om I
icke genom tungan gifven ett
tydligt ord,* huru skall man
förstå det, som talas? Ty I skolen
vara talande i vädret.

och det är just förhållandet vid
tungo-talandet. Tungan talar då inga tydliga
ord. Derför kan det talade icke förstås
af dem, som höra det.

10. Så många slag af
tungomål finnas kanske* i verlden, och
intet (af dem) är utan ljud.**

Att det i verlden fans en stor mängd
olika tungomål, det hade apostelen hört
uppgifvas, och han ansåg det möjligt, att
så var. På den tiden var naturligtvis
kunskapen om de olika folken och deras
tungomål mycket inskränkt. Paulus talar
derför obestämdt såsom om en sak, som
han hvarken kan bekräfta eller bestrida.

Hvarje språk har sina bestämda ljud,
genom hvilka den talande gör sig förstådd
af dem, som höra honom.

11. Om jag alltså icke känner
tungomålets* betydelse, så skall
jag vara för den talande en
ut-länding** och den talande för
mig t en utländing.ff

* Eller: ljudets; ty så kan ock
grundtextens ord öfversättas.

** Den talande kan då icke göra sig
förstådd af mig, och deraf skall han inse,
att jag är en utländing.

t Ordagrant: i mig, d. v. s. i mitt
omdöme.

tt Hans tal medför alltså intet gagn
för mig. Och sammalunda förhåller det
sig med det hänryckta och för andra
obegripliga tungotalandet. Det gör dem
intet andligt gagn.

12. Derför äfven I, eftersom
I nitälsken om andar,* såsöken,
att I till församlingens
nppbyg-gelse** mån öfverflöda.f

* Ordagrant: efter som I åren
nitäl-skare om andar, d. v. s. efter som I så

— 171 –

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:08:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibeln/wald1894/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free