Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pauli andra bref till korintierna - 3 Kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pauli andra bref till korintierna.
Kap. 2: 13 —17,
t såsom hade vår duglighet sitt urspruag
ur oss sjelfva.
tf vår duglighet att bedöma sådant.
6. hvilken ock* har gjort oss
dugliga att vara ett nvtt förbunds
tjenare,** icke bokstafs, utan
andes,*** tj bokstafven dödar,f men
anden gör lefvande.ff
1 Kor. 15: lo, 11: 25. Rom. 8; 2. Joh.
€>: 6 3.
* hvilken ock är den, som o. s. v.
** Att vara en saks tjenare är att egna
sin verksamhet åt den saken för att
åstadkomma den samma eller befordra dess
framgång. I denna mening säges: evangelii
tjenare (Ef. 3: 7, Kol. 1: 23),
rättfärdighetens tjenare (2 Kor. 11: i 5), ordets tjenare
(Luk. 1: 2). Jemför Gal. 2: 17.
tjenare. Det gamla förbundets
tjenare voro holcstafvens tjenare, ty detta
förbund var grundadt på en med bokstäfver
fikrifven lag, och dess tjenare hade intet
annat än stadgar att ^omma med. Det nya
förbundets tjenare äro andens tjenare, ty
i detta förbund är den helige anden
verksam för att meddela sig sjelf genom trons
predikan, och deras tjenst går ut på att
befordra hans verk.
f d. v. s. den i bokstäfver skrifna
lagen drager öfver menuiskan den eviga
döden. (Rom. 6: 21, 23, 7: 5, 7 f., 1 Kor.
.15: 5 6).
tt d. v. s. gifver det eviga lifvet.
7. Men om dödens tjenst,*
som med bokstäfver var
inhuggen på stenar,** skedde i
berr-lighet,t så att Israels barn icke
kunde skåda på Mose ansigte för
hans ansigtes herrlighets skull,
som var försvinnande, ff
2 Mos. 34: 29 följ.
* Dödens tjenst är Mose tjenst. Ty
när Moses förde lagen från Sinai till
folket, så gjorde han tjenst åt döden. Han
befordrade dödens välde, eftersom lagen
dödar (v. 6).
** Emedan Mose tjenst bestod deri, att
han förde till folket en på stentaflor
inhuggen lag, som dödade, så säger
apo-stelen, att dödens tjenst sjelf var inhuggen
på dessa taflor.
f När Moses ftJrde lagen från Sinai,
var denna hans tjenst förenad med
herr-lighet. Se 2 Mos. 84: 29 följ. Denna
iierrlighet, som bestod i en från hans an-
lete utstrålande glans, var ett återsken af
den Guds herrlighet, som han hade skådat
på Sinai, och som meddelat sig åt hans
eget ansigte (2 Mos. 24: le).
ff Den glans, som strålade ut från
Mose ansigte, aftog småningom men
förnyades så ofta, som han åter talade med
herren. Det var således en »försvinnande
herrlighet».
8. huru mycket mer skall då
icke andens tjenst* vara i
herrlighet?**
Gal. 3: 14.
* Andens tjenst är den evangeliske
lärarens tjenst. Ty att predika evangelium
är att göra tjenst åt den lefvandegörande
anden. Genom evangelium gifves nämligen
anden åt den troende. Se Gal. 3: 2.
** Under den närvarande tidsåldern är
andens tjenst i ringhet, men när riket
kommer, då skola det nya förbundets
tjenare stråla i en öfversvinnelig herrlighet.
Se Luk. 22: 29 f., Matt. 25: 14 följ., 1
Kor. 3: 14, 4: 5, 2: Kor. 1: 14, Fil. 2:
16’, 1 Tess. 2: 19 f. Att apostelen här
menar denna tillkommande herrlighet, synes
ock af v. 12.
9. Tj om fördömelsens tjenst*
har herrlighet, mycket mer
öf-verflödar (då) rättfärdighetens
tjenst** i herrlighet.f
Mose tjenst kallas en fördömelsens
tjenst, emedan Moses gifvit folket en lag,
som uppväcker och stärker synden (Rom.
7: 9 f., 1 Kor. 15: 5 6) samt derigenom
drager fördömelse öfver alla.
** den tjenst, som gör menniskor
rättfärdiga. Den evangeliske lärarens tjenst
visar syndare till Kristus, hvarigenom de
varda rättfärdiga.
t Att öfverflöda i herrlighet är att hafva
en mycket större herrlighet. — Märk för
öfrigt, huru apostelen framställer både
Mose förflutna och den evangeliske
predikarens tillkommande herrlighet, såsom
vore den närvarande. Sådant är mycket
vanligt i lifliga skildringar. Jemför anm.
till Rom. 8: 30.
10. Ty äfven det förherrligade
är icke förherrligadt i denna del
för den öfverträffande
herrlighe-tens skull.*
* I denna del d. v. s. i afseende på
denna sak kan man säga, att det
förherrligade alldeles icke är förherrligadt. Den
— 203 –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
